Besök johannasjodin.se

Jag har flyttat bloggen till johannasjodin.se och kommer att publicera inlägg där i fortsättningen. Alla tidigare blogginlägg (totalt 840 stycken) och kommentarer finns på den adressen.

Tack för den här tiden blogg.se.

Läs även andra bloggares åsikter om johannasjodin.se, Johanna Sjödin

Under övriga preventivmetoder hos RFSU kan man läsa följande om avbrutet samlag:

”Avbrutet samlag innebär att mannen drar ut sin penis ur slidan när han känner att utlösningen är på väg, för att undvika att spermier kommer in i slidan. Metoden har flera osäkerhetsmoment. Det gäller att mannen reagerar i rätt ögonblick innan utlösningen kommer för att kunna avbryta i tid. Det kan också finnas spermier i den droppe vätska som ofta kommer innan utlösningen. Om utlösningen kommer nära slidans öppning kan spermierna leta sig in i slidan till livmodern. Risken för befruktning ökar också om ett nytt samlag sker strax efter utlösningen då det kan finnas spermier kvar i penisen. Kvinnan är utlämnad åt mannens handlingsförmåga eftersom hon inte kan påverka metodens säkerhet. Avbrutet samlag är inget att rekommendera om man vill undvika graviditet men det är bättre än ingen preventivmetod alls.”

När jag pratar om avbrutet samlag menar jag inte att mannen drar ur när han känner att utlösningen är på väg. Om man tänker på den sortens avbrutna samlag är det klokt att tvivla på metoden.

När jag pratar om avbrutet samlag menar jag samlag utan sperma i fittan. Avbrutet samlag behöver inte inkludera orgasm. Det är inte avbrutet samlag om mannen inte avbryter och det är klart att avbrutna samlag kan vara olika säkra. Om mannen ligger överst och har sex tills han nästan kommer och drar ut två sekunder innan är risken ganska stor att han förr eller senare kommer att fela och råka ejakulera i fittan. Om mannen däremot drar ut fem minuter innan han som tidigast har en eventuell idé om att ejakulera är risken liten att kvinnan får någon sperma i sitt underliv.

Termen avbrutet samlag känns ungefär lika förlegad som att prata om fullbordade samlag. Om endast samlag som avslutats med ejakulation i kvinnans underliv räknas som fullbordade har jag knappt någon erfarenhet av sådana. Jag avbryter per definition samlag om jag upphör att omsluta mannens kuk med min fitta, men det kan finnas så många skäl att avbryta samlag utöver att mannen känner att han håller på att få orgasm. Att mannen eller kvinnan tillfälligt tar en paus när han eller hon är överstimulerad är inte alls ovanligt.

Vad kallar RFSU det sex som sker utan preventivmedel, men som är mycket mer ansvarsfullt än det sex som beskrivs under rubriken avbrutet samlag på hemsidan? Kort och gott oskyddat sex? Det är klart att det är oskyddat, men oskyddat signalerar stort risktagande. Jag kallar inte det sex jag har för preventivmedel, men jag har sex på ett sådant sätt att jag inte tycker att jag har något behov av kondom med personen jag har sex med i stort sett dagligen.



Om personer som har en stabil sexuell relation avslutar menssex med ejakulation i fittan blir det bara dumt att signalera att det är riskfullt ur graviditetssynpunkt.

Jag vet många som kallar de samlag de har med en viss person avbrutna samlag, men som inte skulle ha det enligt den citerade definitionen ovan. Det kanske är dags att uppdatera den och komma ifrån ejakulationsnormen, men det skulle kräva att man når ut med att alla personer inte är lämpliga att ha oskyddade samlag med. En del personer kan inte kontrollera sig och en del män och kvinnor vill ha sex så kort stund att åtminstone jag ifrågasätter värdet av att ha oskyddade samlag med personer som vill avsluta sex just när de har börjat ha sex.

Läs även andra bloggares åsikter om preventivmedel, kondom, p-piller, sex, knulla, säkrare sex, riskbedömning, samlag, avbrutet samlag, RFSU

Fördelen med att tala sanning är att man kan berätta det man vet. Om man ingenting vet kan man vara öppen med det. För den som ljuger är det svårare att övertyga personer eftersom att han eller hon måste dekonstruera sin historia med tiden när han eller hon får frågor och invändningar. Det är utan tvekan enklare att minnas vad man vet än de nödlögner man hittade på i sista sekund för att ens historia skulle hålla. En annan nackdel med att ljuga är att ens trovärdighet sätts ur spel när det uppenbaras att man talat osanning.

Personer som ska förse skolungdomar med droginformation kan räkna med att skolorna gärna vill avskräcka elever från att använda droger. Det kan bli en svår balansgång mellan saklig information och avskräckande information (som för all del kan vara saklig).

Ungdomar vet att den som en gång rökt cannabis en gång inte kommer att dela sprutor på Sergels torg inom loppet av några månader. Hela regeringen har rökt, för att uttrycka sig som Magnus Linton. Samma problem som en stor del av droginformationen som riktar sig till ungdomar har med överdrifter och bristande trovärdighet har informationen om risker i sexuella sammanhang. Jag tänker främst på risken att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar och risken att bli gravid.

Då man inte vill säga att någonting är säkert eller då man inte vet om någonting är säkert säger man att det är osäkert. Viljan att vara objektiv leder till bristande objektivitet. Informationen genomsyras  inte sällan av ”Ta det säkra före det osäkra” in i absurdum.

Jag har vid flera tillfällen läst att man kan bli gravid även om man aldrig har menstruerat och att det av den anledningen kan vara en god sak att skydda sig. När du är tretton år och aldrig har blodat ner dina underkläder kan du rent teoretiskt ha ägglossning utan att veta om det inför mensen som anländer om några veckor. Det är sant, det kan finnas en risk att du råkar ha ägglossning just då utan att veta om det, men vad fyller det för funktion att berätta det utan att samtidigt berätta att den risken är minimal?

När annars överdrivs risker så friskt? Du kan teoretiskt sätt bli påkörd när du sitter i en busskur om någon där och då skulle få för sig att köra in i busskuren av något skäl, men risken är minimal och ingen människa skulle komma undan med att varna för att det kan hända utan att framstå som tappad bakom en vagn. Vad gäller risker i sexuella sammanhang kan man komma undan med det mesta. En del vuxna hoppas till och med att överdrifterna kan avskräcka unga från att ha sex och vill man avskräcka personer från att göra någonting är ribban för vad man får säga mycket högre satt.

Det har sagts att det är en myt att kvinnor som har sex med kvinnor inte kan smitta varandra. Om det finns en överhängande risk att som kvinna smittas av en annan kvinna får någon gärna bevisa det för jag har inte hört talas om ett enda fall där kvinnor smittat varandra. Det har vidare sagts att kvinnor kan smitta kvinnor eftersom att de flesta kvinnor någon gång haft sex med en man, men det säger ingenting om risken att en sexuellt överförbar sjukdom överförs från en kvinna till en annan. Det framstår allvarligt talat som ett mycket dåligt försök att ge det sex kvinnor har med varandra en ”riktig sex”-status för att ”riktigt sex” minsann kan leda till otrevligheter.

Om du lyckas bevisa att några kvinnor har smittats vid sex med kvinnor av klamydia eller något annat kan det vara värt att poängtera att det rör sig om minimala risker. För vad som kan hända är inte särskilt intressant.

Personer som avvisar sexualundervisning om säkert sex med motiveringen att det inte existerar något säkert sex är ungefär lika inspirerande och trovärdiga som påven när har föreslår avhållsamhet som skydd mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Jag hoppas att personerna som avfärdar säkert sex avancerar och i framtiden missionerar om frånvaron av helt säkra begravningar, biobesök eller bärplockningsrundor.

Vad vill man säga med ”Det finns inget säkert sex”? Du får ge uttryck för den uppfattningen varje dag om du vill, men få personer kommer att vända sig till dig när de vill prata riskbedömning i framtiden. Riskrelativiseringen riskerar att ge negativa konsekvenser om vi nu ska prata risker och riskbeteenden. Mitt stora problem med riskrelativiseringen är att den gör det svårt för personer att skilja mellan riktiga risker och teoretiska risker när de alla omnämns som enbart risker. Det må vara syftet, men det gynnar knappast någon att inte gradera risker. Den som tycker att det är bra att inte gradera risker får gärna svara på varför det är så utomordentligt bra i just sexuella sammanhang när vi i andra sammanhang gärna värderar risker och pratar riskbedömning.

Det får mig att tänka på någonting jag läste på Feministing:

”Sometimes it’s easy to forget that sex-negativity—and the stigma around teen sexuality in particular—has real, direct effects on young people’s health. It’s not just about the pain of being slut-shamed, and the fear of being labeled “not normal,” and the many, many other ways our relationship to our sexuality is distorted by living in a culture that fears it. It also means that the teen birth rate in the U.S., even when at a record low, remains much higher than in Western Europe because we don’t do enough to encourage teen contraceptive use. It means that a 16-year-old faces disapproval and judgment when she makes the extremely responsible decision to get an effective, long-term form of birth control. And it means that some young people don’t feel like they can trust their doctors—people whose very job is to provide them with the information and tools needed to lead healthy lives in a confidential, non-judgmental way.”

Om man ses som ansvarslös för att man tagit en risk, vi kan ta klamydia som exempel, och om ansvarslösheten (som kanske egentligen inte är reell ansvarslöshet) stigmatiseras hårt av vuxna, leder det till att en del unga inte tar ansvar och vänder sig till Ungdomsmottagningen eller vården för att testa sig och bli behandlade. Det leder också till att man inte vågar prata om sitt eget sexliv om man hela tiden matas med att ingenting är riskfritt av personer som vägrar värdera risker, för vem vill öppna sitt hjärta för en sådan person?

Kring avbrutet samlag finns en hel del mytbildning. En del menar att avbrutna samlag förr eller senare leder till (oönskad) graviditet. Jag, som har erfarenhet av avbrutet samlag flera dagar i veckan under flera år, och som aldrig blivit gravid, kan inte ta de personer som säger att avbrutet samlag förr eller senare leder till graviditet på allvar. Det ska sägas att jag inte är den enda som har avbrutet samlag i stort sett dagligen.

När jag berättat att jag har stor erfarenhet av avbrutet samlag har en del kvinnor avrått mig från att ha det. De har påstått att de har blivit gravida av det, men jag har svårt att tro på det då mycket lite talar för att man kan bli gravid av försatser. Jag tror inte att de ljuger för mig, jag tänker snarare att de inte vet om att de blev ejakulerade i fittan den gången. Troligen låg de med någon som råkade ejakulera i dem (eller som i värsta fall gjorde det medvetet), men som inte ville/vågade berätta det efteråt. Det skulle åtminstone stämma väl överens med mina erfarenheter av för mig okända män. Eftersom att de inte känner mig tycker de inte alltid att de behöver bry sig om min hälsa eller mina önskemål om kondom. Det är väl det som kan få mig att förstå de personer som bara har sex med personer de känner, eftersom att en del är beroende av sociala band för att ens ha något samvete, men personligen vill jag kunna ligga med personer jag inte känner.

Personer som har sex med varandra flera gånger i veckan vill som regel inte använda kondom varje gång. Det vanliga är att kvinnan använder något hormonbaserat preventivmedel, det nästvanligaste (bedömer jag) är avbrutna samlag. De som tycker att sex inkluderar ejakulation i fittan och som för tillfället inte vill ha barn med varandra brukar av förståeliga skäl komma fram till att hormonbaserade preparat är att föredra.

När p-pillret kom för femtio år sedan gavs kvinnor att skydda sig mot oönskade graviditeter, men i dag får jag känslan att p-piller och andra hormonbaserade preventivmedel främst används av personer som menar att sex inkluderar sperma i fittan. Antingen vill de att sex ska inkludera fittsprut eller så kan de inte föreställa sig sex utan fittsprut. Jag vet inte hur många som sett ut som frågetecken när jag berättat att mitt underliv har badat i sperma färre än fem gånger under en femårsperiod.

För mig som vill ha sex varje dag, verkligen inte vill bli ejakulerad i fittan och avskyr tanken på att tillföra min kropp hormoner är avbrutet samlag ett av två möjliga alternativ. Det eller kondom varje dag.

När jag pratar om avbrutet samlag menar jag samlag utan sperma i fittan. Avbrutet samlag behöver inte inkludera orgasm. Det är inte avbrutet samlag om mannen inte avbryter och det är klart att avbrutna samlag kan vara olika säkra. Om mannen ligger överst och har sex tills han nästan kommer och drar ut två sekunder innan är risken ganska stor att han förr eller senare kommer att fela och råka ejakulera i fittan. Om mannen däremot drar ut fem minuter innan han som tidigast har en eventuell idé om att ejakulera är risken liten att kvinnan får någon sperma i sitt underliv.

Det kan vara värt att poängtera att en del personer försöker att bli gravida. Det framställs med jämna mellanrum som att det är en enkel sak att bli gravid, en del blir enkelt befruktade, men de som har försökt i månader kan vittna om en annan verklighet. På Apoteket.se kan man läsa ”Lättast att bli gravid är det vid tiden för ägglossning, mitt emellan två menstruationer. Cirka 20 kvinnor av 100 blir gravida efter ett oskyddat samlag vid den tidpunkten.”. Det är anmärkningsvärt att bara cirka en femtedel blir gravida, men det irriterar mig att ejakulationsnormen smugit in i texten, att man får det till att oskyddat samlag är detsamma som sex som avslutas med ejakulation i fittan.

En annan aspekt av riskhysterin är den personal på Ungdomsmottagningen och andra vuxna som föreslår att man bör komplettera kondom med p-piller eftersom att kondomer kan gå sönder. Har du stor erfarenhet av sex med kondom? Med många personer? Fundera över om du har en historia av spruckna kondomer. Om du inte har det kan du förslagsvis ta ett akut p-piller om det skulle hända att kondomen någon gång går sönder, ditt underliv plötsligt badar i sperma OCH du bedömer att risken är stor att du riskerar att bli gravid. Har du mens? Hade du mens i går? Bara för att man använder kondom behöver man inte bli ejakulerad i. Kanske föredrar du sperman någon annanstans?

Jag använder kondom för att jag vill minimera risken för sperma i mitt underliv, inte för att män ska ejakulera i kondomen. Jag föredrar nämligen om män ejakulerar någon annanstans. Det finns män som klarar av att ha sex utan att ejakulera i vare sig fittor och kondomer som är i fittor, men så många kvinnor utgår från hur deras partner eller hur män de legat med tidigare har fungerat, och så många män utgår från sin egen önskan om orgasm och sina egna färdigheter. Bara för att mannen ejakulerar i dig innebär inte det att han inte kunde hålla sig.

Avbrutet samlag som genomförs korrekt och avbrutet samlag med personer som inte är medvetna om vad de håller på med och inte känner till sina begränsningar är två olika saker. Det svåra är att veta vilka män som man kan ha avbrutet samlag med och det tycker jag att man kan berätta i stället för att förmedla att det är högst olämpligt för alla punkt, vilket många kommer att tvivla på.

För mig är det givet att konstatera att alla män inte lämpar sig att ha avbrutna samlag med (även om en del av dem kanske kan lära sig om de vill), men många drar sig för att säga det eftersom att de inte vill stigmatisera de som inte lämpar sig att ha det med. Tänk om vi skulle ha samma förhållningssätt till vad män/kvinnor klarar av att göra saker på gymmet eller i elljusspåret. För att ingen ska känna sig underlägsen säger man att ingen borde ha avbrutet samlag någonsin. Det finns till och med personer som varnar för avbrutet samlag under mensen eftersom att vid felaktigt avbrutet samlag (i händelse av att sperma hamnar i kvinnans underliv) så kan spermierna överleva i fittan i flera dygn.

En bra grundregel är att inte lita på någon som säger att han kan ha sex utan att ejakulera i fittor för att han säger att han kan det. Detsamma gäller personer du knappt känner som säger att de inte har klamydia. En del tror inte att de har det och en del av dem gör mer eller mindre vad som helst för att få ha sex utan kondom. En annan bra grundregel är att ligga med personen med kondom flera gånger för att se om han har den kontroll han påstår att han har. Kan han inte ha kondomsex med dig utan att ejakulera i kondomen är det en varningssignal. Om det skulle visa sig att han inte klarar av att hålla sig i mer än fem minuter eller vill ha sex i mer än fem minuter kanske det inte är värt att ha avbrutet samlag med just honom?


På baksidan av förpackningen till akut p-pillret Norlevo kan man läsa "Norlevo är ett akut p-piller som ska användas när man haft oskyddat samlag och inte önskar att bli gravid.". Om jag skulle ta ett akut p-piller varje gång jag haft oskyddat (avbrutet) samlag skulle det bli dyrt och min kropp skulle nog inte må bra av alla hormoner. Av någon anledning tycker Norlevo att det räcker att skriva ”oskyddat samlag” istället för ”fullbordat samlag” (som är en riktigt dålig term). Ingenting om riskbedömning, det illustrerar ganska väl hur man förhåller sig till risker i sexuella sammanhang. Köp ett piller för omkring 150 kronor, även om du inte behöver det, för det skadar aldrig att vara på den säkra sidan.

Läs även andra bloggares åsikter om risker, sex, knulla, riskbedömning, riskrelativisering, avbrutet samlag, kondom, p-piller, samlag, akut p-piller, norlevo, sperma, fittsprut, normer, gravid, könssjukdomar, droginformation

Det händer att jag besöker Ungdomsmottagningen. Ibland för att jag vill veta vilket material som ligger framme (tidningar, broschyrer, varningstexter och dylikt). Ibland för att jag har en idé om att kolla att jag inte bär på någon sexuellt överförbar sjukdom och ibland (förr) för att jag hade problem med något som bedömes vara svamp (men ingen vet).

 

När jag tagit kontakt med någon Ungdomsmottagningen har jag varit inställd på att jag kommer att få en rad frågor som jag inte vill besvara, därför brukar jag ha färdiga svar i huvudet i fall att frågorna ställs, vilket brukar hända. Antagligen har de likt vården ett protokoll med frågor de ska ställa, men vilka frågorna är vet jag inte även om jag kan skönja ett mönster.

 

Något som jag antar inte tillhör deras arbetsuppgifter är att propagera för p-piller. Oavsett anledning till att jag vänt mig till Ungdomsmottagningen har p-piller kommit på tal. Det ska sägas att jag inte är någon stamkund hos Ungdomsmottagningen och jag har inte besökt tillräckligt många mottagningar för att kunna uttala mig om hur det är på mottagningarna generellt, men de mottagningar jag har besökt har framställt p-piller som alldeles fantastiskt utan att beröra det berättigade kritik mot att tillsätta kroppen hormoner som har dryftats. Jag antar att inte p-piller är i fokus när män tittar förbi, då är det antagligen kondomer som gäller, men kondom angår såväl kvinnor som män och fördelen med kondomen utöver att den skyddar mot både sjukdomar och graviditet är att det är ett synligt preventivmedel. De som har sex kan när som helst kontrollera att kondomer sitter på som den ska. Mannen som inte använder p-piller vet inte om kvinnan tagit sina piller. Kvinnan kan visserligen ljuga för mannen, men det räcker att hon glömt bort att ta sina piller.

 

Flera personer vid Ungdomsmottagningen har försökt få mig intresserad av att prova p-piller och närliggande hormoner med samma funktion när de fått veta att jag inte använder p-piller. Är mottagningar ombedda att nämna p-piller oavsett vilken kvinna som besöker democh  oavsett ärende eller är det en otrevlig slump att jag råkat ut för personer som tycker att jag borde pröva p-piller?

 

Har det att göra med att de själva använder p-piller och verkligen gillar det? Blir de oroliga när jag berättar att jag inte har någon monogam relation? Räknar de med att jag klarar av att komma ihåg att äta ett piller varje dag, men inte med att jag klarar av att kräva kondom? Blir de triggade av att jag så tydligt tar avstånd från p-piller att de nästan tar det personligt i de fall där de själva använder p-piller?

 

När jag talar om att jag använder kondom för att jag tycker att det är ett utomordentligt skydd som inte sänker sexlusten svarar de snabbt att man kan komplettera kondom med p-piller. Det är klart man kan det, men finns det några rimliga skäl att misstro kondomer? Finns det några skäl när jag berättar att jag inte ens varit med om en handfull kondomincidenter (kondomer som gått sönder, kondomer som halkat av) under alla år som jag använt kondom?

 

Det är tydligt att det inte är första gången de yttrar tanken om att komplettera med kondom. De inser att alla inte använder kondom (klamydian skvallrar om det) och att alla inte klarar av att kräva kondom vid samlag, men jag har inga problem med det vare sig jag är nykter eller berusad och de får gärna utgå från att jag inte ljuger. Jag är till och med bättre på att be om kondom när jag är berusad. När jag är berusad är jag mer rättfram och inte alls lika ”diplomatisk”.

 

Men det är klart att de förstår att personer ljuger för dem. Jag har också ljugit. När jag drabbades av klamydia för flera år sedan ljög jag om att en man var min pojkvän. Hade jag inte ljugit hade han nämligen inte fått medicin samtidigt som jag. Ungdomsmottagningen hade annars krävt att han testade sig separat fastän att vi hade sex i stort sett dagligen. Relationen är det viktiga, inte hur regelbundet man har sex – man häpnar!

 

De har ganska snabba svar på alla mina invändningar utan att vara ett dugg övertygande. Jag gillar inte p-piller, jag är med andra ord mer svårövertygad än den kvinna som inte gjort det (endast tjugo procent av kvinnor har aldrig använt p-piller läste jag någonstans).

 

Det vore trevligt att kunna uppsöka en Ungdomsmottagning någon gång i framtiden utan alla färdiga svar, utan att känna att man behöver försvara sin livsstil inför personer som inte känner en och utgår från att ens sexliv nog är minst lika problematiskt som de unga kvinnorna vilka uppsöker Ungdomsmottagning minst en gång varje år på grund av legitim klamydiaoro.

 

Min fitta välkomnar olika kukar, men jag klarar av att kräva kondom. Om de tror på mig när jag säger det är deras agerande mindre förståeligt. Jag hoppas att de som arbetar på Ungdomsmottagningarna i framtiden kan lita på kondomen som fungerande preventivmedelmetod trots att några av dem växte upp med ett piller som de har ett känslomässigt förhållande till (?) och kallades revolutionerande när de var unga.

 

Läs även andra bloggares åsikter om p-piller, Ungdomsmottagningen, kondom, preventivmedel, graviditet, könssjukdomar, hormoner, säkert sex, sex, knulla, ansvar

Facebook har en längre tid raderat amningsbilder eftersom att de kan upplevas stötande. Att nakenbilder anses stötande har länge varit en sanning, men amningsbilder, eller ammande kvinnor i offentliga miljöer, har inte sett som stötande. Kanske upplever ganska stor del av svenskar att ammande kvinnor är stötande numer, men man bör komma ihåg att det som är stötande i dag inte (nödvändigtvis) var stötande i går. Facebook låter bland annat amerikansk sexualmoral påverka de regler Facebookanvändarna måste förhålla sig till om de inte vill få sitt konto inaktiverat utan någon förvarning. Vad som upplevs som stötande har nog mycket väl att göra med att bland annat företag som Facebook ber personer med annan sexualmoral än den amerikanska anpassa sig efter vad amerikaner finner stötande.

 

 

Jag laddade upp en bild på mig själv på Bilddagboken iklädd linne och trosor för flera år sedan som de raderade. Jag kände till att nakenbilder inte var tillåtna att ladda upp. Att likande tjänster förbjuder hudtoner har blivit så pass vanligt att jag utgår från att nakenbilder inte klassas som tillåtet material. Men jag blev förvånad när de raderade bilden på mig iklädd linne och trosor. Jag är för ung för att säga att en person i underkläder är naken. Med sådan logik är alla som badar i underklädesliknande plagg nakenbadare. Jag påpekade för Bilddagboken att de tillät bilder på personer i badkläder och fick ungefär svaret ”det är inte samma sak”. Jag visade mycket mindre hud i mitt linne, men bilden kunde tydligen ses som stötande.

 

Vad kan inte ses som stötande kan man fråga sig. När definitionen för när någon är naken och uppträder stötande förändras med jämna mellanrum kommer mer eller mindre vad som helst att vara stötande i framtiden. Bland annat Facebook är delaktiga i hur vi ser på nakenhet. Om de talar om att det verkligen inte är okej med ammande mammor kommer ammande mammor snart att ses som motbjudande kvinnor utan omdöme och jag vill verkligen inte leva i ett sådant samhälle.

 

Jag föredrar att leva i ett samhälle som befolkas av personer som kan hantera amning och mer eller mindre nakna kroppar. Människor som vill se mer naket i det offentliga rummet.

 

Jag håller inte för sannolikt att Facebook kommer att svänga i sin syn på nakenhet och kvinnors överkroppar, men Facebook kommer inte att vara världsledande i all framtid. Andra tjänster kommer att gå om Facebook, låt oss hoppas att de har en mer positiv inställning till sina användare.

 

Att vända den nakenfientliga trenden som blossat upp är inte omöjligt, minns hur det en gång var, men det kräver att de som är positiva till nakenhet utmanar de regler som faktiskt påverkar människors syn på vad som är stötande och otillåtet.

Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, amning, bröst, kropppar, naket, stötande, sex, sexualmoral, moral, bara bröst

Myndighetsåldern, byxmyndighetsåldern, rösträttsåldern och åldern för inköp av alkohol på Systembolaget är inte huggna i sten. Dessa åldersgränser skulle kunna förändras antingen genom att höjas eller sänkas. Något som föreslagits de senare åren är att rösträtten ska infalla från och med det år en person fyller arton år.

 

Det existerar personer som vill sänka nämnda åldersgränser, men det vanliga är att myndiga personer, som ej är politiskt aktiva, uttrycker att en höjning inte vore dum (men straffmyndighetsåldern ska sänkas enligt samma personer) i den mån de har någon åsikt alls om åldersgränserna. Unga personer är mer benägna att vilja sänka nämnda åldersgränser och det menar en del vuxna är talande för att unga enbart engagerar sig av egennyttiga skäl.

 

Det är klart att man kan betrakta politiskt engagemang som orgier av att tillförskansa sig själv rättigheter om man tror på det eller om man vill misskreditera personers engagemang. Det var ingen som sa att homosexuella som ville se en könsneutral äktenskaplagstiftningen gick sina egna ärenden. Det var alldeles självklart att en del inom ramen för samkönade relationer ville gifta sig, men det var ingen som använde det som argument emot en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det centrala var rätten att gifta sig med vem man vill oavsett kön och den ställde de flesta upp på oavsett sexuell läggning.

 

De vuxna som skrattar åt ungas engagemang i tron att det enbart handlar om unga vill göra saker de inte får göra har en poäng. De flesta som har uttalat sitt stöd för sänkningar av olika åldersgränser har sorgligt nog lagt ner sitt engagemang när de väl uppnått åldern när de får göra alla de saker som är reglerade av åldersgränser.

 

Det är svårare att känna någon beröringspunkt med personerna som inte har rättigheter när man själv har det. När du får göra alla de saker du tidigare bara kunde drömma om kommer det inte längre vara givet att påminnas om dem som fortfarande drömmer. Flera nyvuxna kommer att lägga ner sitt engagemang, byta åsikt och upprepa ”Du kommer att förstå när du blir äldre” som ett mantra.

 

Om du enbart brinner för frågor som gynnar dig personligen kommer frågorna att vara ointressanta när du längre inte behöver kämpa. Om du när du är tjugo inser att motarbeta ungas rättigheter, för att hantera det faktum att du åldras, gynnar dig kommer du kanske att brinna för det, men det är fortfarande egenintresset som är roten till ditt engagemang, egenintresset på andras bekostnad.

 

Med det sagt går det alldeles utmärkt att vilja sänka åldersgränser utan att för den skullen tillgodose sina egna intressen. Att alla som vill sänka åldersgränser inte är under tjugo år är ganska påtagligt, men man kan verkligen fråga sig om en person under tjugo någonsin kan engagera sig utan att gå sina egna intressen. Jag menar det, men ibland kommer det man brinner för, ett mindre ålderssegregerat samhälle till exempel, att gynna en personligen, men jag skulle inte använda det emot någon. Jag tycker att fjortonåringar som vill sänka rösträttsåldern är värda att ta på allvar, lika gärna som jag kan lyssna på personer som förespråkar skattesänkningar.

 

Varje mandatperiod motionerar ett antal riksdagsledamöter om att sänka rösträttsåldern utan framgång. Många tycker att det är ohållbart att man har rätt att köpa alkohol på krogen från och med att man är arton, men inte på Systembolaget innan man fyllt tjugo. Några tycker att byxmyndighetsåldern är för hög i förhållande till när många ungdomar börjar att ha sex, jämför med sexualundervisningen som många gånger äger rum efter att många av de som ska undervisas har utforskat sex.

 

Det kan vara värt att påpeka att jag tycker att det är i sin ordning att personer vill tillförskansa sig rättigheter som de saknar. Det personliga är politiskt för de flesta av oss. Det fanns helt säkert män som föraktade kvinnorna som kämpade för rösträtt, ”det säger du bara för att du vill kunna rösta”, men de är tack och lov historia.

 

Att unga personer vill ha mer frihet är förståeligt och det borde man som vuxen ta på allvar. Hur kommer det sig att många vuxna som tycks ha glömt bort hur det var att vara ung, att sakna rättigheter, att inte bli tagen på allvar när man öppnade munnen (och använde komplicerade ord) och att bli reducerade till kropp sin ålder år efter år kan stoltsera med sin medvetenhet och värdefulla livserfarenhet?

 

Använd er livserfarenhet till någonting mer konstruktivt än att sabotera för unga som vill leva friare liv. Fjortonåringen som vill påverka politiken genom att bland annat rösta är ett mycket mindre problem än trettioåringen som motarbetar ungas rättigheter för att hålla sin ålderskris stången.

 

Läs även andra bloggares åsikter om rösträtt, åldersgränser, myndighet, byxmyndighet, straffmyndighet, alkohol, Systembolaget, unga, vuxna, ålder, åldersrasism, ålderskris, egennytta, egoism, sex

Det är befriande att läsa personer som bryter mot normer utan att någon djup analys ligger till grund för normbrotten. Senast läste jag Tomas Hemstad i senaste numret av Bang som är gift, men lever i ett öppet förhållande för att han inte såg poängen med att vara monogam. Hemstad berättar att han inte hade pluggat teorier om ”icke-hierarkiska relationer, sexuell äganderätt och förtryckande heteronormer”. Efter att ha levt som monogam insåg han att det inte var för honom. Det kan jag tycka att personer som vill leva annorlunda borde kunna förstå. Att en del personer inte kommer att se poängen med att leva inkluderande socialt, men exkluderande sexuellt, förefaller helt logiskt.

 

"Det är svårt att bryta mot normer och det har ett pris, men det priset blir lägre för varje gång" skriver Hemstad och det stämmer väl överens med mina erfarenheter. Första gånger du gör någonting avvikande är det uppseendeväckande för att det är avvikande men också för att du inte är en person som gjort dig ”skyldig” till något allvarligt normbrott tidigare. Det är en ganska kortvarig men engagerande smekmånad och det är inte alls säkert att du kommer att uppleva den igen i andra miljöer eftersom att personerna som lär känna dig efter normbrottet omöjligen kommer att kunna relatera till den du ”var” innan.

 

Kvinnorna på skolan tog avstånd från mig när jag rakade av mig håret. Kvinnor och män som aldrig hade träffat eller hört talas om mig som långhårig kände ingen aversion mot mig för att jag inte längre hade långt hår. Det hängde inte enbart på håret. Många av kvinnorna överöste mig med beröm för mitt hår. När vi skulle skriva positiva saker om varandra på små lappar i mellanstadiet var det många som antecknade att jag hade vackert hår och att jag var duktig på att teckna (jag var relativt duktig för en miljon år sedan). Jag kände mig reducerad till mitt hår. När jag gjorde mig av med det gjorde jag mig av med det som var jag, det som personer tidigare hade uppgett att de gillade hos mig och gett mig komplimanger för i korridoren. Komplimanger som jag knappt svarade på. Där stod jag rätt upp och ner och fick förklarat för mig att mitt hår var vackert, jag kände mig dum. Jag reduceras mycket hellre till någon som har erfarenhet av hur det är att vara kvinna än en person med vackert hår.

 

Det faktum att jag flera gånger påtalat det jag skrivit ovan har knappast gjort att personerna tycker bättre om mig i dag även om en del har kommit fram till mig och bett mig så hemskt mycket om ursäkt. Det var också provocerande att jag inte var intresserad av att vara ”vacker” och tävla med andra kvinnor utseendemässigt. Jag hade inte gett upp, jag deltog inte ens.

 

Samtidigt finns det personer som har begått normbrott utan att de varit medvetna om det själva. Antagligen hinner verkligheten ikapp dem förr eller senare, men de insåg inte när det hände att de gjorde någonting avvikande som skulle bli föremål för diskussion när de ej närvarade. Sådana människoskildringar tycker jag är ganska befriande att läsa eftersom att mycket av det jag är och ägnar mig åt har ideologiska förtecken.

 

Jag aldrig har gillat mantrat ”jag vill inte placera mig själv i ett fack”. Det skulle vara omöjligt för mig att inte fästa etiketter på mig själv. Ju tydligare etiketterna är desto bättre. Placerar man sig inte själv i ett ”fack” kommer andra att välja vilket fack man tillhör. Av två möjliga alternativ är det sistnämnda det sämsta. Man kan tycka vad man vill om det, men om man vill knulla runt i perioder, till exempel, får man antingen ta på sig rollen som personer som ligger runt och gillar det eller vara personen som inte står upp för sig själv och riskerar horrykte.

 

Givetvis kommer inte alla att respektera ens etiketter. Nyliberaler kommer att kalla dig kommunist och kommunister kommer att kalla dig nyliberal, men det är inte seriösa etiketter, utan skällsord som används i brist på argument.

 

Personligen gillar jag som sagt etiketter, men jag inser att alla inte gör det och att en del väljer snarare än tar ställning mot olika saker, därför är det befriande att kunna läsa om personer som avviker av praktiska och känslomässiga skäl. För mig har insikten om det praktiska många gånger kommit långt senare och det har inte varit helt fel det heller.

 

Läs även andra bloggares åsikter om normer, normbrott, könsroller, monogami, relationer, poly, Bang, politiska etiketter, nyliberal, kommunist

Under rubriken Jag bör också åtalas för våldtäkt skriver Olle Andersson på Newsmill. Jag tänker inte anmäla honom, men däremot bemöta hans text som andas väl mycket "jag har kommit på någonting".

 

”Härmed erkänner jag att jag gjort mig skyldig till sexuella övergrepp och våldtäkter av min hustru. Den senaste månaden har jag rannsakat mitt minne och kommit fram till 75 sexuella övergrepp under våra 38 år som gifta. I samtliga fall handlar det om att kondomen lossnat, utan att jag nämnt det för min partner. Oftast märkte jag det inte ens själv.”

 

Om en kondom lossnar utan att kondombäraren märker det har han inte gjort något som kan klassas som omoraliskt. Om jag vore man och hade stor erfarenhet av att kondomerna lossnade skulle jag undersöka om andra kondomer fungerade bättre. Om jag inte hittade några som fungerade bättre skulle jag hur som helst vara uppmärksam och be min fru att också vara det. Att fortsätta att ha sex efter att man har märkt att kondomen lossnat utan att säga någonting är inte okej. Att ni använder kondom beror på att någon av er ville använda skydd och då är det rimligt att sluta när skyddet längre inte används. Om kondomen har försvunnit letar man rätt på den och eventuellt fortsätter man att ha sex med en ny kondom. Att fortsätta utan kondom och inte säga någonting och ejakulera i personen är inte okej någonstans.

 

”De senaste månaderna har jag kommit till insikt om att jag våldtagit min hustru kanske etthundra gånger genom fullbordade samlag, oftast utan kondom, då hon samtyckt men halvsovit.”

 

Det är inte okej att ha sex med någon som sover om samtycke inte föreligger, men du beskriver att samtycke fanns och då är det en helt annan situation. Olle Andersson och hans fru har varit gifta i 38 år, med andra ord hoppas jag att de har talat om vad som är okej under så väl vaket som sovande sex. Man ska komma ihåg att samtycke till sex ej automatiskt är samtycke till att bli ejakulerad i (vad man brukar avse med den förlegade termen ”fullbordat samlag”). Det är för att reda ut vad som är okej och vad som inte är okej som man kommunicerar med varandra, har man varit tillsammans i 38 år borde det vara självklart. Om Olle Anderssons fru vill bli knullad utan kondom i sömnen och ejakulerad i är det helt i sin ordning. En bra grundregel om du har sex med någon i sömnen är att ta det försiktigt i och med att personen som sover inte kan kommunicera om den inte är tillräckligt våt eller om det gör ont. Känn dig för innan du har fullbordade samlag med din fru som sover. Det skadar inte att använda glidmedel.

 

”Samtidigt passar jag på att anmäla min hustru för sexuella övergrepp och sexuellt tvång. Vi har tillsammans gått igenom tiotals fall där hon tagit ett bryskt grepp om mina armar och hållit fast mig. Även om jag inte sa nej kände jag flera gånger viss vanmakt. Jag kom inte ur järngreppet även om jag samtyckte till resten.”

 

Din fru borde ha noterat att du kände ”viss vanmakt”, men det låter som att du inte for illa av det i och med att du ”samtyckte till resten”. Vad sägs om att prata om det?

 

”Fler gånger än jag orkar räkna har hon velat men inte jag. Oftast har det slutat med att jag fallit till föga därför att jag känt mig pressad och mer eller mindre tvingad. Ibland fick jag ångest.”

 

Jag vet inte vad Olle Andersson lägger in i ordet vill i och med att folk har olika syn på vad det innebär att vilja någonting. Om jag har sex med någon för att vara snäll innebär inte det att jag inte vill ha sex. Hade jag inte velat ha sex för att vara snäll hade jag inte ställt upp på det. Att ha sex för att man känner sig mer eller mindre tvingad är inte okej, det vill säga att man inte känner att man har något val, att det skulle få allvarliga konsekvenser om man inte hade sex och därför motvilligt ”faller till föga”.

Om det skulle visa sig att Julian Assange våldtog någon som sov (vi vet inte vad som har hänt det är därför jag skriver om) innebär det inte att det inte går att ha sex med någon som sover utan att vara en våldtäktsman. Om du får mitt samtycke till att utföra vissa sexuella handlingar på mig i sömnen är det inte våldtäkt om du då utför dem och det oavsett om andra personer gjort liknande saker mot någon i sömnen utan samtycke. Det är inte handlingen i sig utan frivilligheten och samtycket som är det relevanta.

Läs även andra bloggares åsikter om Olle Andersson, samtycke, frivillighet, tvång, våldtäkt, sexuella övergrepp, prata om det, kommunikation, sex i sömnen

Sedan jag skapade denna blogg har jag blandat positiva och negativa sexupplevelser av den enkla anledningen att det går inte att prata om mina sexuella erfarenheter som enbart positiva eller negativa. Jag vill inte läsa personer som enbart skriver om bra eller dåligt sex och på ett personligt plan roas jag inte överdrivet mycket av att skriva opolitiserade hyllningar till bra ligg genom tiderna.

 

Av politiska skäl skriver jag gärna om både bra och dåligt sex. Jag har inte sex med en förhoppning om att tankeöverföring fungerar. Jag utgår från att de jag ligger med vill göra det trevligt för mig och därför kan jag förklara när något är bra och när något är mindre bra antingen genom att säga det eller genom att visa det.

 

Min erfarenhet av män är att de kan berätta i detalj hur de de vill att man ska vidröra deras könorgan. Jag gillar att de vet, själv kan jag inte sätta ord på hur jag vill bli slickad. Jag har inte slickat mig själv så jag kan inte tvärsäkert säga vilka tungrörelser jag gillar. När de frågar kan jag känna mig dum, för det är väl något man borde känna till? Hur jag vill bli slickad varierar. Jag brukar säga att jag vill bli slickad löst sa jag till en vän jag brukar ha sex med. Det ville du inte för några år sedan, sa han. Det hade jag alldeles glömt.

 

Hur som helst har jag ett osedvanligt lågt intresse för att få oralsex. Jag kan om jag vill påstå att det beror på att jag varit med få män som slickat mig bra, men det vore lögnaktigt då det förmodligen sitter i mitt huvud. Jag har inte en positiv inställning till att bli slickad, det är klart att det påverkar hur jag upplever att det är att bli slickad. Därmed inte sagt att det inte finns personer som slickar dåligt. Man kan inte säga att någon slickar dåligt, invänder säkert någon. Men att slicka oengagerat får nog sägas vara att slicka dåligt.

 

Personer som inte anstränger sig för att sex ska vara trevligt kommer inte att bli ihågkomna som personer som var trevliga att ligga med. De flesta som pratar om bra och dålig i sängen menar att det har att göra med tekniska färdigheter och det gör det väl i någon mån, men för mig handlar bra och dåligt om min och de andras inställning till sex och det sex vi har samt om hur de deltagande behandlar varandra. Du kan vara hur tekniskt bra du vill, men behandlar du inte mig med respekt kommer jag inte tycka att sexet är bra, det vill säga trevligt.

 

Sex med personer man är förälskad i är som regel fantastiskt. Kanske inte ”objektivt” bra, men bra för att man är i ett tillstånd där allt personen säger och gör är fantastiskt. Efter att förälskelsen lagt sig kan sex fortsätta att vara trevligt och livskvalitet, men sällan utan att jag undrar vad jag såg som så fantastiskt en gång i tiden. Det är inget negativt omdöme nödvändigtvis då jag föredrar sex som livskvalitet framför spännande sex som är beroende av att sex fylls med inslag jag inte utforskat tidigare eller som har en spännande inramning.

 

Personer som lever för spännande sex kan se poängen med sex så länge det är spännande, men sex kommer inte att vara spännande varje dag i flera år. Överspända personer läser kanske in någonting negativt i det jag just skrivit. Klart att sex är och måste vara spännande kanske de tänker utan att förstå vad det leder till i praktiken. För mig är det alldeles självklart att saker man gör med viss regelbundenhet inte kommer att vara spännande. Det är trevligt, men inte spännande alla gånger att äta mat i goda vänners lag. Vad gäller att äta mat ihop och andra sociala sysslor brukar de flesta kunna leva med att det bara är trevligt. Trevligt är inte så bara om man tänker efter.

 

Jag kan skriva om dåliga sexuella upplevelser och dåligt beteende i sexuella sammanhang som jag och/eller andra har erfarenhet av utan att för den skullen kritisera sex. Sex är inte olikt andra sociala sysslor i den mån att det blir vad vi gör det till. Jag slutar inte ha sex för att en individ inte betedde sig bra mot mig under sex. Jag avslutar inte kontakten med mina vänner för att en av dem visade sig vara en dålig vän.

 

Den positiva inställningen till sex är lika essentiell som den är till andra sociala sysslor och för att kunna upprätthålla den måste man sätta ned foten när någon beter sig på ett sådant sätt att det är svårt att vara positiv. Det finns inget egenvärde i att vara positiv till sex med en person som beter sig dåligt. Att det är enklare att komma undan med att bete sig dåligt under sex jämfört med under andra sociala sammanhang beror delvis på att sex fortfarande ses som en privat angelägenhet som inte angår andra. Jag gillar inte traditionen att sex måste vara privat. Det har ett egenvärde för mig att prata om sexuella erfarenheter oavsett om de är positiva eller negativa och förhoppningsvis har samtalet om bra och dåligt sex även det för dem som tar del av det.

 

För den som lever i en sexuellt exklusiv relation kan det vara svårare att prata om sina sexuella erfarenheter i den nuvarande relationen i och med att det inte kan göras på samma sätt utan att hänga ut en specifik person. Att jag inte har erfarenhet av någon monogam relation som varat längre än några veckor (en relation) kan helt klart ha bidragit till att det har kommit enkelt för mig att prata om både positiva och negativa sexuella upplevelser. Sex har inte varit något privat mellan mig och någon annan. Jag har aldrig behövt gömma mig bakom anonymitet för att diskutera mitt både bra och dåliga sexliv med pojkvännerna jag inte hade.

 

Att jag inte ligger med en och samma person tror jag har bidragit till att personer lyssnar och tar det jag säger på allvar. Hade jag varit monogam hade jag (ibland med fog) fått rådet att göra slut på min relation eller bita ihop och acceptera dåligt sex (det bra sexet skulle hamna i skymundan). Att vilja prata om det dåliga sexet med förhoppningen att det kan bli bättre hade nog inte funnits på kartan eftersom att de hade ansetts elakt av mig att tala ut med min partner om vårt dåliga sexliv. Däremot hade jag inte ansetts elak om jag hade dumpat min partner (utan att ens försöka prata med honom om sexet) för att vårt förhållandet genererade en del dålig sex.

 

En annan bidragande orsak till att folk har lyssnat tror jag är att jag har förklarar att det fyller ett konkret syfte för mig att prata om bra och dåliga sexuella erfarenheter. En del saker som jag tycker är bra och dåliga håller andra med om är bra och dåliga och det kan ge folk en tankeställare. När jag skriver om dåliga erfarenheter är det sällan enbart för att ventilera mig. Jag kämpar för att det ska bli bättre. Jag är också medveten om att det dåliga sexet inte nödvändigtvis var dåligt bara för mig. Många kvinnor som uttalar sig om män som är dåliga i sängen tycks tro att det sex som var dåligt för det naturligtvis var bra för mannen. En del kvinnor tycks tro att män tycker att sex är bra om det leder till orgasm, men varför skulle sexet vara bra bara för att det innehåller orgasm om mannen knappt har någon historia av sex som inte ledde till orgasm, eller sex utan orgasm där mannen inte såg till att det aldrig blev någon orgasm?

 

Jag vet att jag har uttalat mig om män som varit dåliga i sängen utan att ens reflektera om huruvida jag var bra. Det är någonting jag verkligen skäms för. Det borde vara grundläggande att inte anta att någon tycker att det är trevligt att ha sex med någon som inte tycker att det är trevligt att ha sex med den. Om jag fikar med någon och inser att det inte ger mig någonting och det syns att jag inte tycker att det är särskilt att fika färgar det med största sannolikhet personens bild av att fika med mig på ett negativt sätt. Det är klart att jag har knullat med personer som jag tyckte var ganska tråkiga ligg, men som tyckte att jag var rolig, och motsvarande där jag uppskattat sexet utan att den andre gjort det, men jag kan inte säga om det är undantagsfall eller relativt vanligt.

 

När sex är som trevligast uppskattas det av alla inblandade. Sex med någon som tittar på klockan och ser uttråkad ut är inte lika trevligt som sex med någon som är glad och signalerar att den inte vill att det ska ta slut. Det är klart att det finns personer som ser sex som någonting de har enbart för sin egen skull, men sådana personer brukar det bara bli en gång med. Jag har sällan inställningen att jag bara ska ha en sex med en person en gång. Jag försöker ha en positiv inställning och visar det sig att personen är en idiot blir det bara en gång av den anledningen. Mina engångsligg är engångsligg i nästan samtliga fall för att jag inte skulle kunna ha sex med dem igen med självrespekten i behåll. Därför vore det dumt av mig att eftersträva engångsligg.

 

It takes two to tango är en uttjatad klyscha i sexsammanhang. Sex är trevligt när det är ett samspel mellan personer som vill göra det trevligt för varandra, men givetvis kan sexets kvalitet stå och falla med en persons inte helt lyckade insats. Om en person tycker att sex ska vara avklarat på några minuter kommer jag nog inte att minnas sexet som någon positiv upplevelse. Jag har ingen önskan om att min positiva inställning ska rädda sådant sex, men jag låter det heller inte färga min syn på sex. Jag skiljer på sex och hur en del personer är i sexuella sammanhang.

 

När jag pratar om säkert sex menar en del personer att sex per definition är ett risktagande. Personer tar risker, men sex kan vara säkert om personerna som har sex anser att sexet ska vara säkert snarare än orgier av riskbeteenden. Detsamma gäller sex i stort. Det It takes two to tango kan tillföra är vetskapen om att sex blir vad vi gör det till, att sex är en aktiv handling, men dessvärre har klyschan använts för att förminska tvivelaktigheter som förekommit i sexuella sammanhang. Som en förevändning för att påstå att personer som blivit tvivelaktigt behandlad inte alla gånger kommunicerade att de inte ville bli tvivelaktigt behandlad och att det därmed var i sin ordning.

 

Män och kvinnor överlag borde prata mer om positiva och negativa sexuella upplevelser. Det är sällan konstruktivt att klassa sex som negativt utan att definiera vad som är positivt och det kan vara värdefullt för personer att få veta vad som generellt inte uppskattas. Jag utgår från att de män som slickar mig vill att jag ska njuta och att de kan ta önskemål om hur jag vill bli slickad. Jag vill tro att de vill göra det behagligt för mig och att de inte slickar mig enbart för att det är politiskt korrekt eller hör till.

 

Läs även andra bloggares åsikter om sex, knulla, bra sex, dåligt sex, synen på sex, samtala om sex, privat, relationer

Fråga: Ska man vara rakad eller inte? Jag vet att man bestämmer själv, men vad vill killen?

Mensbloggen har skrivit en hel del om kroppsbehåring och det har alltid varit på temat ”Gör som du själv vill”. Hur vet man om man vill någonting kan man fråga sig. Denna gång är det Kitty Jutbring som besvarar en fråga om kvinnors behåring. Min första tanke var vad menar frågeställaren med ”vara rakad”. Rakad, var? För mig som bara är rakad på huvudet och delvis på fittan var det nog mer obegripligt än för flesta kvinnor som i praktiken bara har en ”raka, raka inte, raka”-session. Om inte annat har jag fått lära mig det efter reaktionerna på min ”Nyrakad”-knapp jag har på en av mina jackor. Jag syftade på mitt huvud när jag satte fast den, men andra tänker på mitt underliv.

Vad vill killen? Det är givetvis svårt för mig och Jutbring att svara på. Vad vill killar i allmänhet? Det är enkelt att hänfallas åt tanken att killar inte bryr sig om fittans behåring eftersom att killar ändå bara vill få komma till, men jag vill också komma till, men jag har ändå en uppfattning om vilken sorts kukbehåring jag föredrar. Skillnaden är att när kvinnor gillar någonting på män så anses det att kvinnor föredrar någonting. Kukar undantaget, jag vet inte hur många kvinnor som föredrar stora kukar och som fått äta upp att de ogillar små. När män gillar någonting, eller rättare sagt när det handlar om någonting som kvinnor tror att män gillar, är det lag. Okej, många män kanske gillar någonting och till och med och är öppna med det, men att tolka det som att alla andra variationer går fetbort är lite korttänkt.

Du kanske tror att alla män som gillar bröst som får plats i handen ogillar andra sorters bröst. Se till dig själv. Tänk på den sorts bröst du föredrar, tycker du illa om alla andra sorters bröst? Om du ogillar alla andra sorters bröst fungerar inte exemplet på dig, men många uppskattar den kroppsliga mångfalden. Om du föredrar en sorts bröst, vill du att alla kvinnor ska ha den sortens bröst? Vore det att föredra om det fanns två sorters kroppar (utan några variationer), en manskropp och en kvinnokropp? Okej grymt hypotetiskt, men ni förstår nog vart jag vill komma. Bröst är på sätt och vis ett ganska dåligt exempel då alla inte kan säga vilken sorts bröst de föredrar eftersom att de finns de som kort och gott gillar bröst.

Vad män tycker om kvinnors könsbehåring varierar. Det beror på vilken generation män vi talar om och inom alla generationen finns några uppenbara ideal. Kanske har norska män andra preferenser? Jag tänker hur som helst inte säga att alla är olika och gillar olika saker. Alla har inte en helt egen uppfattning om hur kvinnor bör raka sina kön. Det finns som sagt några uppenbara ideal som inte ska reduceras till ”alla är olika” för det tror ändå ingen på.

En del män gillar helrakat av olika skäl. Jag såg ut så en kort period och en fördel med den frisyren är att fittan syns. Nackdelen var att det klickade på en större yta när håret väckte ut för tidigare rakade jag mig bara delvis. Det bildades röda prickar på mitt venusberg (jag hade aldrig tidigare fått prickar när jag rakat mig kring underlivet) trots att jag smorde in mitt underliv med aftershave (av sorten ”for men”) dagligen. Mitt underliv såg inte särkilt trevligt ut med de röda prickarna, de fick mig att tänka på någon klassisk barnsjukdom (kanske därför en del påstår att endast pedofiler tänder på helrakade fittor?). Förutom att venusberget kliade och blev prickigt hade jag inte engagemang nog att raka det tillräckligt ofta för att bibehålla den lena känslan (och lent var det bara innan prickarna hälsade på). Alla drabbas inte av ”rakfinnar” och en del föredrar helrakat för att det annars kommer in hårstrån i underlivet under sex som stör slemhinnorna och framkallar en irriterande känsla. Håret kan även komma från den man ligger med.

De flesta män jag pratat med gillar när det är delvis rakat och på det området finns det många variationer. Alltifrån delvis rakat venusberg (sträng och liknande) till den frisyr jag har, ”vårdat” venusberg och rakade blygdläppar. Mitt underliv ser ut som det gör för att jag hört mig för med de jag brukar ligga med. De tycker att det trevligt att kunna slicka ett lent underliv för att det syns och känns mer och de föredrar att inte få hår i munnen. Jag kan relatera till deras ÖNSKEMÅL varför jag inte finner dem orimliga. Jag föredra att kunna ge oralsex utan att avbryta för att leta hårstrån i munnen som ligger och irriterar. Det egoistiska perspektivet är ej att förglömma. En del män och kvinnor tycker att det är trevligare att få oralsex om de är helrakade eller delvis rakade.

De som hört att män inte vill ha hår i munnen kanske tänker att allt måste bort och det är klart att det ”måste” om du ligger med personer som tycker om att slicka ditt venusberg, men det har jag knappt någon erfarenhet av. Mitt håriga venusberg stör inte området kring blygdläpparna där de flesta slickar.

Det är ingen sanning att män inte vill slicka håriga underliv. En del tänder tänder på håriga fittor och hatar rakningstrenden och några tänker underliv som underliv. Om man ligger med män som även ligger med andra kan man anta att de gillar variation. Lever man i en sexuellt exklusiv relation kan man fråga vad ens partner föredrar. Om han eller hon vill att du ska raka dig för att det blir trevligare för honom eller henne tycker jag att du kan lägga fram liknande önskemål. Om han menar att han föredrar att slicka rakade underliv kan du fråga dig själv hur pigg han är på att slicka fitta. Slickar han tillräckligt mycket för att det ska vara värt det? Kanske delar du den uppfattningen och då blir det givetvis mycket enklare.

Det är också en fråga om vad man tycker är snyggast och det är klart att alla män inte kan enas om vad som är snyggast. En del tycker att helrakat är estetiskt mest tilltalande, andra delvis rakat eller orakat. Jag gillar att kunna se mitt underliv, det är trevligt att kunna se blygdläpparna på bild, men även på foton gillar jag variation, men för mig personligen har funktion och utdelning högre prioritet än vad som kan anses snyggt. Det finns heller inget som säger att de inte kan variera fittfrisyr lika gärna som du kan variera frisyren du har på huvudet. Jag tycker att det är estetiskt tilltalande med rakade pungar, men framförallt är det mer inbjudande att slicka på en pung som är rakad. Ska jag bara ta på en pung spelar det ingen stor roll om den är hårig eller ej, men för den som äger pungen kan rakat eller orakat vara en skillnad mellan natt och dag i hur de upplever beröringen.

Man ska alltid vara sunt kritisk när personer ger uttryck egna för preferenser som de vill att någon annan ska anpassa sig efter. Det är ingen naturlag att det inte går att utföra oralsex på någon som har ett orakat underliv. Innan personer började intimraka sig gick det alldeles utmärkt att ge orakade kön oralsex, men saken är den att många har vant sig vid att slicka rakade underliv. Just därför är det väl särskilt viktigt med variation?

Det är också en generationsfråga, de som växte upp när normen var orakat växte upp med att slicka fitta hörde till sex. De som är unga i dag och har vant sig vid rakade underliv är inte alls lika benägna att slicka fitta enligt min erfarenhet. Män födda senast 1980 slickar nästan alltid. Män födda efter 1985 tjugofem slickar inte alls, i några minuter för att de inte känner till någonting annat eller i några minuter för att du ber dem. Det finns säkert ett och ett annat undantag om jag skulle beta i genom männen födda efter 1985 som jag legat med, men som helhet finns det en uppenbar skillnad på hur dessa två generationer ser på fittslickande.

Vad gäller män födda på 90-talet har jag dålig koll. Frågan är om de som är unga i dag kommer att börja uppskatta att slicka fitta senare i livet eller om fittslickande är mer eller mindre beroende av att man växer upp med en norm som påbjuder fittslickande. Den som lever får se.

Jag tänkte passa på att kommentera Kitty Jutbrings svar. Jag tror inte att det är en framkomlig väg att skriva att man nästan blir arg för att man får så många frågor om vad killar tycker och tänker om tjejer. Jutbring blir nog inte alls arg på de som vill veta vad killar tycker om olika saker som angår tjejer, utan på att det ens ligger i tjejers intresse.

När det gäller just sex är det inte helt oviktigt vad de personer man ligger med uppskattar och inte uppskattar. Möjligen att könsbehåring är dåligt exempel, men det är inte bara män som har önskemål, det har även kvinnor. Om inte män anses rumsrena när de har legitima önskemål kommer det att drabba kvinnor som också har legitima önskemål. Om kvinnor inte ska stimulera mäns ollon under sex om de inte känner att de verkligen vill (hur känns det?) finns det inget skäl att män ska stimulera kvinnors klitoris om de inte verkligen vill.

Många kvinnor vill uppenbarligen uppskattas av de män de ligger med och det är väl inget fel med det? Vilka normala människor vill inte det? Det är på det viset och att skuldbelägga det eller att be personer att slå bort andras önskemål och preferenser är utopiskt för många tycker inte att det är fel att bry sig om andras önskemål. Att lyssna på vad andra vill är inte detsamma som att tvingas till något.

”Jag tycker att det är okej så länge man gör det för sin egen skull och inte för någon annans.” skriver en annan person om intimrakning. Det är nog få män som tycker att det är självutplånande att raka pungen för att någon kvinna gillar det. Det är som om att man utgår från att alla håller med en, och det är klart att om man tror att det är så kanske man inte ens behöver känna sig utopisk när man ber människor höja blicken och sluta att tänka i termer av vad andra vill, kön, hur folk ser ut och så vidare. Jag vill också att kön ska vara ointressant i sammanhang där kön är ointressant, men det är en långsam process. Ingenting som går att förändra över natten.

”Du är fin, även naken, du är fantastisk och du duger helt perfekt.” skriver Kitty Jutbring bland annat. Kvinnan som frågar vet att man ska göra som man själv vill vad gäller intimrakning, men vill ändå veta vad killar tycker. Jag förstår inte varför det är laddat att hon vill veta vad killar tycker eller varför personen som svarar känner sig tvungen att bekräfta att frågeställaren duger. Tänk om frågeställaren är nyfikenhet i störta allmänhet? Ibland läser jag om hur kvinnor som har sex med kvinnor har sex av ren nyfikenhet.

 

Personen frågade vad killar gillar och får svaret att strunta i vad killar gillar. Ge det svaret till män som vill veta hur kvinnor gillar att bli slickade.

 

Det bästa man kan göra är att fråga de man har sex med eller andra för den delen (av nyfikenhet) vad de föredrar. Fråga vad de tycker om kvinnors och mäns könsbehåring. Beroende på vad de svarar kan du väga de eventuella fördelar mot de eventuella nackdelar och fråga dig själv om det är värt att raka sig som de föredrar i den mån de föredrar något alls. Vad har du för utdelning av att ditt underliv ser ut på ett visst sätt? Kommer personen att slicka dig i mer än fem minuter om du anpassar dig efter dennes önskemål? Inte, är det då värt att göra någonting som tar så mycket tid för fem minuters slickande? Om personen inte kan tänka sig att slicka dig med din nuvarande könsbehåring kan jag garantera att det finns andra personer som kan tänka sig att göra det.

 

Sex handlar om att ge och få och om det skulle visa sig att du enbart ger, men aldrig får, kanske det inte ger dig så mycket att låta den personen vara med och bestämma om vad du ska göra med ditt könshår?

Läs även andra bloggares åsikter om fitta, kuk, hår, könsbehåring, intimrakning, könshår, sex, önskemål, fri vilja, relationer, mensbloggen, slicka fitta, oralsex

Det kan vara lika svårt att bli nobbad sexuellt som att ge vika för ett slentrianmässigt samlag, skriver Lisa Bjurwald. Jag läser meningen och kommer att tänka på alla gånger jag nobbat manliga vänner. Jag har knappt några manliga vänner som jag aldrig har legat med och de jag har legat med brukar jag ligga med ganska regelbundet. Sex har i de flesta fallen blivit en del av umgänget. Vid sidan om de andra sociala sysslorna.

När jag använder termen nobba tänker jag inte på de gånger då det fanns goda skäl att avstå sex. Att jag skulle med ett tåg och inte hade tid eller liknande (ska man med ett tåg får man planera in sex i god tid innan om man är en person som har en idé om att ha sex). Jag avser heller inte de nobbande okända männen och kvinnorna som vistas i miljöer där alkohol förekommer.

När jag nobbat män sexuellt har jag slagit bort tanken på hur jag själv skulle ta att bli nobbade av dem. Hade jag tänkt på hur jag själv skulle reagera och lyckats relatera till det hade jag aldrig klarat av att nobba dem. För att nobba män har jag uppfunnit goda skäl som i de flesta fall bara har funnits i mitt huvud. Jag pratar inte om dåliga män som ingen borda ha sex med utan män som jag trivdes med och kunde hänga i timmar med.

En nobbare måste slå bort hur den reagerar på att bli nobbad för att klara av att nobba och det gäller förmodligen de flesta handlingar som människor far illa av. Alla vill kunna se sig själva i spegeln.

Om och när jag får för mig att nobba någon sexuellt nästa gång lovar jag att försöka relatera till hur jag själv skulle reagera om personen tackade nej till att ha sex med mig. Det har hänt mig någon enstaka gång att män gjort det och det faktum att det hänt så sällan har bidragit till att jag inte föreställer mig att det ska hända. Som kvinna vet jag att jag har relativt enkelt att få sex (om jag inte ställer några höga krav). Det är lätt att tänka att män som lever med föreställningen att det är svårare för dem att få sex för att de är män skulle vara bättre på att hantera det uteblivna sexet, men jag tror att det är någonting som är känsligt för de flesta oavsett hur frekvent man ligger. Kanske är det till och med ännu värre för dem som knappt ligger. När de äntligen tror att någonting ska hända och så tas det ifrån dem.

En del känner sig ledsna och/eller förnedrade av att bli nobbade. Personer som lever i sexuellt exklusiva relationer och förvägras sex blir bittra. Du har rätt att tacka nej till sex, men om du inte ämnar att ha sex med någon som går och tror att umgänget ska generera sex för att det alltid har gjort det tidigare kan det vara trevligt att lägga korten på bordet och säga som det är – det blir inget sex, du ödslar din tid. Och om du någon gång tackar nej till sex, inte för att nobba någon, utan för att goda skäl föreligger, är du himla trevlig om du förmedlar att personer inte är nobbad.

Vi borde prata mer om hur det är att bli nobbad och på vilka grunder vi nobbar personer sexuellt. Den destruktiva nobbningskulturen som gör att alla inte vågar ta sexuella initiativ, som gör den ena personen ansvarstagande och den andre passiv. Kulturen som gör att vi nobbar för att det gynnar oss, den som säger att vi inte kommer att få ligga om vi är för på och som också stämmer i varierande mån beroende på kön och status.

Jag minns när han sa att jag aldrig hade accepterat mitt beteende om det hade varit hans. Det var helt självklart för mig att jag inte hade det och jag gjorde ingen hemlighet av det. Det hade inte varit något snack om att jag förstod honom om han hade nobbat mig så som jag nobbade han, för det hade jag inte, jag hade avslutat ett umgänge som inte längre levde upp till mina förväntningar på direkten.

 

Läs även andra bloggares åsikter om nobbning, nobba, sex, relationer, monogami, sexuella initiativ, män, kvinnor

Det senaste rönet är att kvinnors tårar dämpar mäns sexlust. ”Why women’s tears would send a message of “not tonight, dear” is puzzling. Some experts suggested the tears could have evolved to reduce men’s aggression toward women who are weakened by emotional stress.”

Praktiskt och rimligt, kan man tycka. Mina tårar försvagar min egen sexlust. När jag gråter för att min farmor inte längre finns bland oss finns inte sex. Det var en vän som gjorde mig uppmärksam på att jag bara gråter över min farmor när jag har mens. Det slog mig att han hade rätt och och sedan dess har det inte hänt på flera månader.

 

”“There’s several lines of evidence that women cry much more during menstruation, and from a biological standpoint that is not a very effective time to have sex, so reducing sexual arousal in your mate at that time is really convenient,” he said.”

Eftersom att kvinnor innerst inne bara vill ha sex när de kan bli befruktade är det väl himla bra att de kan gråta de sexuellt frustrerade männen avtända? Personligen vill jag inte bli befruktad och fiffigt nog tenderar jag att vara kåtare under mensen. Tanken på reproduktion gör mig avtänd, det bidrar säkert till att jag är förtjust i att ha sex under menstruationsperioderna. Om jag någon gång får för mig att jag vill bli ejakulerad i fittan tänker jag passa på när jag har mens.

 

För mig som vill ha sex varje dag, vilket inkluderar menssex, är det inte alls gynnsamt att män blir avtända av det som gör min sexlust är skyhög, men som tur är finns det män som kan tänka sig att ha menssex, sex som sex, och ytterligare några som verkligen uppskattar det. En klok man sa en gång ”Kvinnor är som kåtast under mensen, varför skulle jag inte gilla att ha sex med kåta kvinnor?”.

 

Det är klart att en del män vägrar menssex på grund av blodet och allt som hör till, men det som kännetecknar en dålig relation är att den ena vill för att den andre inte vill. Det faktum att del kvinnor är kåtare än vanligt under mensen förstärker inte helt osannolikt mäns ovilja att ha sex. En del menar att de är som mest kåta när de inte kan ha sex, det är samma mekanismer. Man vill ha det man inte (tror att man) kan få.

 

Jag har ingen om hur biologister och personer som vill praktisera ”naturligt sex” (inget oralsex eller analsex där inte) förhåller sig till att många kvinnor är som mest kåta under mensen. Det påverkar mig inte i min vardag, men det vore intressant att ta del av.

 

Jag vill inte ha sex på mina villkor, inte som naturen har bestämt, och jag har inga stabila sexuella relationer med män som inte vill ha menssex. De män som inte klarar av mensblod får hålla tummarna för att forskningen kommer fram till att mäns tårar dämpar kvinnors sexlust och gråta, gråta, gråta.

Läs även andra bloggares åsikter om kåthet, sexlust, tårar, gråta, sex, knulla, mens, naturligt sex, menssex

Facebook har utan någon förvarning inaktiverat mitt konto på grund av några bilder. Nakenbilder antar jag. Det är sådana de har raderat tidigare. Sedan dess har jag varit restriktiv med att ladda upp bilder med hudtoner, men det fanns två nakenbilder som de inte hade hittat förrän i dag. Det är tråkigt att avstå från att ladda upp sådana bilder, att vara naken är Johanna Sjödin personifierad, men det är förståeligt att personer lägger band på sig själva då få vill förlora sina Facebookkonton. Facebook har konkurrerat ut alla mindre motsvarande tjänster och har i praktiken ett monopol.

"Tyvärr går det inte att återställa konton som inaktiverats på grund av grov överträdelse mot Facebooks regler. Det är inte säkert att du får en varning innan kontot inaktiveras, beroende på hur allvarlig överträdelsen är." Det låter som att jag har laddat upp bilder på styckade barn...

Med en förhoppning om att personer blir förbannade och inte vänjer sig vid ett censurerat nät. Må censuren gräva Facebooks grav.

Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, nakenhet, censur, nakenbilder

Under valrörelsen kunde vi läsa om Mona och Reinfeldt, Gudrun och Ohly. Mona användes framförallt i artiklar som ville lyfta personen Mona snarare än partiledaren Sahlin. När jag poängterat att män många gånger varit sina efternamn när kvinnor varit sina förnamn har flera personer dykt upp till de förnamnssjukas försvar: Att media skriver Mona beror på att alla vet vem Mona är. Mona räcker!

 

Feminister borde veta bättre än att kalla Schyman Gudrun. Feminister som annars pratar om Borg. Kanske vill en och en annan feminist markera att de minsann har träffat Schyman genom att skriva Gudrun, vad vet jag. Kanske vill de skylta med att de känner henne, men frågan är om de känner den Schyman som jag beundrar då de kallar henne Gudrun? Jag förmodar att Schyman inte vill stå som Gudrun bredvid Borg.

 

"Göran Perssons vrede mot Reinfeldt om Mona"

 

Inom familjen och bland vänner används vanligen förnamn (jag skriver vanligen för att en del, främst män, går under sina efternamn bland vänner), men inom politiska sammanhang används förnamn inte sällan för att förminska en politiker och/eller debattör. Om man känner till detta och ändå kallar politiker man respekterar vid deras förnamn - hur tänker man då?

 

Det finns många ursäker. Borg är kortare än Anders, det är därför media inte skriver Anders. Tror ni på det? Någon annan påstår att media skriver Borg för att alla vet vem han är, men med den logiken borde media och övriga skriva Schyman och Sahlin lika gärna. Nog för att Anders Borg är populär, men vilka vet inte vilka Schyman och Sahlin är? Det finns helt klart personer i detta land som inte har någon aning om vilka dessa tu är eller vad statsministern heter, men de blir inte hjälpta av Anders, Gudrun eller Mona och de är knappast målgruppen heller.

 

Ursäkterna faller när man påpekar dubbelstandarden. Du kan ibland läsa om Reinfeldt och Mona i samma artikel. Persson fick faktiskt heta Persson, ett av Sveriges vanligaste efternamn.

 

Det är inte värdigt ett land som gör anspråk på att vara jämställt att prata om Maud, Mona, Maria och Reinfeldt, Björklund, Ohly. Jag är trött på alla långsökta bortförklaringar. Inte minst alla om den djupa respekt som folk känner för Mona Sahlin och som gör sig påmind när media skriver om ”Mona”. Den där respekten som lyste med sin frånvaro under valrörelsen. Det står er fritt att ogilla Socialdemokraternas politik, men argumentera för varför den är så förkastlig i stället för att dissa ”Mona” och ta ner det på en personlig nivå.

Isabelle Ståhl (som jämför sig med kvinnor mer än snitt?) skriver under rubriken Snälla Veckorevyn, våga strunta i kvinnokroppen! att vi måste sluta prata om kvinnokroppen. Utopi på hög nivå. Ståhl skriver ”Ambitionen att diskutera och bekämpa osunda skönhetsideal är väl fin, men varför sker det alltid, alltid genom ett utvik? Det är en form av populariserad kvasifeminism som kändes tröttsam redan när den hade sin peak på 90-talet. Snälla, kan det inte bli okej att titta BORT från kroppen en stund?”.

 

Det är klart att man inte kan gå ut med budskapet att kvinnan är sin kropp om man menar allvar med att kvinnors fixering vid den egna kroppen är destruktiv, men att låta kvinnor dokumentera sina kroppar och publicera resultatet i en tidning är inte nödvändigtvis att göra kvinnan till sin kropp eller att fästa sig vid kvinnokroppen.

Kritiken mot att göra kvinnor till sina kroppar (objekt) och utseenden vore enklare att ta på allvar om den inte enbart dryftades när ”sexiga” kvinnor visade hud. Jag påminns om samtalet om sexualiseringen och om mammor som uppfostrat sina döttrar att vara traditionella vackra kvinnor, men som får panik när de upptäcker att en del butiker har ”sexiga” underkläder bland sitt sortiment som riktar sig till personer ”som ännu inte behöver” toppar och sexiga underkläder.

De som läser Veckorevyn verkar gilla reportaget och påverkas positivt av det. Det är det viktiga. Om någon annan vill skildra vanliga nakna kroppar på något annat sätt är du varmt välkommen att göra det. Själv tycker jag att jag ser ganska vanlig ut i min banner.

Läs även andra bloggares åsikter om skönhetsideal, nakna kroppar, veckorevyn, Isabelle Ståhl, bröst, sexualisering, kvinnor ska inte vara sexiga