Begreppet "mäns våld mot kvinnor" ogillas
Att Paul Lindqvist länkar Pär Ström, Antifeministiskt Initiativ och Genusperspektiv.se är ganska intressant. Personer som är kända för att dissa orättvisor kvinnor utsätts för men fokusera på de som drabbar män. Feminismen sågas alltjämt i bloggosfären, främst av högern och det går inte att tala om händelser kvinnor faller offer för (offer i juridisk mening) utan att män påpekar "att män också...". I och med den kommentaren har man i mina ögon bevisat att man inte lyssnar till kritiken utan anser det vara viktigare att fokusera på de fall där män far illa.
Sanna Rayman sätter huvudet på spiken när hon konstaterar "Att blunda för eller undvika att ge namn åt ett befintligt samhällsproblem är aldrig en god idé - åtminstone inte om man har ambitionen att lösa det"
Den formuleringen säger egentligen allt. Genom att använda ord som "relationsvåld" flyttar man fokus och jag kan inte låta bli att undra om männen har den ambitionen eller om de helt och fullt struntar i de kvinnor som blir misshandlade av sina pojkvänner.
Lindqvist skriver "När jag läser inledningen till Sanna Raymans intressanta ledare i Svenska Dagbladet om hedersrelaterat förtryck, där hon refererar till ett telefonsamtal med en man som är upprörd över uttrycket mäns våld mot kvinnor, slår det mig att om man skulle ersätta ordet man med invandrare och kvinnor med svenskar skulle det bli ett ramaskri". Snälla någon, det händer hela tiden att media skriver ut etnicitet om förövaren inte är svensk och knappt någon reagerar över att det sker. Ramaskri inom mediavärlden är när två personer är upprörda, varken mer eller mindre.
Det är rätt intressant att feminister så beskylls ofta för att göra kvinnor och sig själva till offer. Jag ser snarare dessa tendeser hos Pär Ström med flera. Män som tagit andra mäns parti och gråter ut tillsammans. Jag undrar vem som är offer, inte fan är det jag.
Svenska bloggar om mäns våld mot kvinnor, relationsvåld, paul lindqvist, pär ström, sanna rayman, offer
”"att män också...". I och med den kommentaren har man i mina ögon bevisat att man inte lyssnar till kritiken utan anser det vara viktigare att fokusera på de fall där män far illa.”
Det behöver inte betyda att man inte lyssnar på kritiken. Det betyder bara att man vill uppmärksamma att det också förekommer att kvinnor slår män. Enligt vissa undersökningar är det fler män som blir utsatta för kvinnors våld än tvärtom.
Skamfaktorn är stor för en man att han bli utsatt för våld av en kvinna. Det är därför den typen av våld inte kommer fram i media.
Man ska inte acceptera något våld från någon, varken från män eller kvinnor. Det behöver vara balans i debatten, därför är det bra att också att kvinnors våld mot män uppmärksammas.
Bengt: Ingen har någonsin påstått att kvinnor är helgon som aldrig tar till våld därför blir kommentaren "att män också..." löjlig.
Oavsett vad syftet är flyttar de fokus, undviker från att ta ställning och gör sig själva till åtlöje.
Jag har inget förtroende för Pär Ström och c/o i jämställdhetsdebatten.
Kvinnor har accepterat att män åker på mer stryk i krogmiljöer, jag har aldrig hört en kvinna dryfta att "kvinnor också.." i sådana sammanhang.
Bengt, visst behövs balans i debatten. Men det blir sällan det när argumentationsnivån blir på "Män är också..." En väsentlig skillnad är också att män fysiskt sett är starkare än kvinnor. En kvinna kan aldrig försvara sig mot en man, såvida hon inte har något slags vapen på sig och inte ens då är det självklart att hon kan göra något. Någon som använder våld mot en fysiskt svagare individ är ett maktproblem och ett strukturellt problem och är för mig mycket viktigt att uppmärksamma. På samma sätt som hatbrott inte kan jämföras med mäns våld mot män eftersom motivet vad gäller hatrott är att förnedra en grupp som är i minoritet. Allt handlar om makt.
Varför skulle det vara att flytta fokus och undvika att ta ställning om en säger "att män också..."?
Att peka på att även kvinnor tar till våld är ju inte att ta ställning för våld! Det är ju snarare att vidga synen och ta ställning mot ALLT våld. Både mäns våld mot kvinnor och kvinnor våld mot män.
Att fokusera enbart på mäns våld mot kvinnor är ju snarare att acceptera kvinnors våld mot män. Varför accepterar du det?
Bella: Personen som säger så lyssnar inte till kritiken utan viftar bort den. Personen kanske inte önskar flytta fokus men gör det likt förbannat. Allt eller inget.
Under ett seminarium om hur illa Afrikas barn mår skulle jag aldrig drömma om att skrika "jo men jag vet några svenska barn som också far illa".
Jag accepterar inte våld i någon form, det är du som hävdar det inte jag.
Det finns 4 kategorier våld i relationer (meellan vuxna personer) Mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män,kvinnors våld mot kvinnor och mäns våld mot män.
Efter vad jag har läst så listade jag dem också i fallande skala (Finns vissa säkerheter om mörkertal så ta inte detta som gospel.) Det finns inga direkta sifror från sverige men sifrorna från storbritanien talar om ca 15% kategori 1 och 13% kategori två.
(Sverige har vad jag vet inte ens startat en undersökning i ämnet)(Har inte sett några siffror på kategori 3 & 4)
Med så liten skillnad så anser jag inte att det är rätt att separera ut en kategori utan snarare så bör vi titta på det som en helhet "relationsvåld" Detta är viktigt därför att om man bara tittar på en del så kanske man missar gemensamma faktorer som hade hjälpt alla.
Så att protestera mot utrycket "mäns våld mot kvinnor" anser jag är rätt, låt oss tala om relationsvåld istället, det är närmre sanningen.
/C
länkar
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=339167
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=728443
http://www.petraostergren.com/content/view/57/58/
Mäns våld mot kvinnor är handlar om allvarlig fysisk smärta och reel rädsla för det egna livet, medan kvinnors våld mot män generellt upplevs som något kränkande, förnedrande och obehagligt. Även om skillnaden mellan grupperna i antal misshandelsfall skulle vara liten så är effekten av och allvaret i mäns kontrollvåld ett samhällsproblem på ett helt annat sätt. Jag har själv blivit slagen i tre relationer, jag blev för all del ordentligt moraliskt upprörd och kränkt. Men aldrig någonsin rädd...
Termen relationsvåld används mest för att blanda bort korten.
Henric: Vi får åtminstone anta det när antifeminister pekar på fall där män drabbas
Henric: Ditt stöd för våld mot män är noterat.
Johanna: Noterar också att du endast litar på feministisk propaganda. (Pekar feminister över huvud taget på fall där män drabbas?)
Johan: Din totala oförmåga att läsa innan till är likaledes noterad.
Johan, pekar antifeminister över huvudaget på fall där kvinnor drabbas?
Henric, jag blev lite nyfiken, sökte du hjälp och fick du den hjälp du behövde? (behöver självklart inte svara)
Nej jag sökte ingen hjälp, i samtliga fall talade jag med kvinnorna och förklarade att det inte var acceptabelt och hotade med att lämna dem. Vilket ironiskt nog i samtliga fall resulterade i mer våld (där är kanske inte skillnaden mellan könen så stor när det nu väl misshandlas). Sedan eskalerade spiralen några varv tills jag kände mig tvingad att bryta upp. Inte uteslutande av princip för att jag blev slagen utan för att det är så himla svårt att bibehålla känslor för den som misshandlar en.
"Noterar också att du endast litar på feministisk propaganda", nu får du allt förklara dig Johan.
"Mäns våld mot kvinnor är handlar om allvarlig fysisk smärta och reel rädsla för det egna livet, medan kvinnors våld mot män generellt upplevs som något kränkande, förnedrande och obehagligt."
Av naturliga skäl är detta påstående från Henric en ren LÖGN och frågan är väl varför någon ens försöker debattera personer som struntar helt i sanningen?
Verkligheten är att såväl mäns som kvinnors fysiska och psykiska våld mot sina partners resulterar i dödsfall, kvinnor lyckas oftare än män få partnern att begå självmord medan män oftare än kvinnor lyckas ha ihjäl partnern handgripligen. Män begår självmord dubbelt så ofta som kvinnor, kvinnor mördas av sin man tre gånger oftare än män mördas av sin kvinna, och 25% av gångerna som mannen mördar sin kvinna begår han självmord. Det är dock många fler män OCH kvinnor som begår självmord än som mördas.
Vi kan sålunda konstatera att feministers intresse av "mäns våld mot kvinnor" har NOLL med att skydda kvinnor att göra. Medan kanske 100 kvinnor drivs varje år till självmord så försöker man rädda kanske 20 kvinnor från att mördas
Varför?
Det finns bara en slutsats som kan dras: För går man efter självmorden så tvingas man antingen hjälpa män också eller visa att man inte vill behandla män jämställt.
Det är inte den som är starkast som slår, det är den som saknar spärrar som slår.
16 kvinnor dödas av män i nära relationer varje år, 4 män dödas av kvinnor i nära relationer varje år. Det talas mycket om hur män använder sitt fysiska övertag för att terrorisera och bryta ner kvinnor över lång tid, men sällan om hur kvinnor använder t.ex. sitt monopol över barnen för att känslomässigt (och finansiellt, men för mig känns det som en parantes i sammanhanget) skada män för livet.
Är skillnaden verkligen så stor att man ska blunda för det relationsvåld män utsätts för? Jag förstår verkligen inte det resonemanget.
Det känns enormt gynocentriskt, och det är inte det problemet med den hegemoniska feminismen idag? Det är som att undersöka en Zebra, välja ut vissa delar och påstå att den är svart. När sedan sådana som Pär Ström (vars åsikter jag inte i övrigt vill försvara) och andra säger att "kolla här, det finns vita delar på zebran med. Det kanske är dags att revidera uppfattningen att zebran är svart" så anklagas de för att i själva verket påstå att zebran är vit.
Och till och med om det var sant, så gör det dem varken till större eller mindre kålsupare än de som påstod att zebran var svart till att börja med.
Eller hur? Så varför skall just dessa mäns trovärdighet ifrågassättas men inte den hegemoniska feminismen?
Tvärtemot vad du skriver, så har media kommit överens att inte ange etnicitet eftersom man inte anser att det är något nyhetsvärde. Jag har heller aldrig hört uttrycket "invandrares våld mot svenskar" eller "kvinnors utnyttjande av bidragssystem" eller liknande uttryck som negativt kategoriserar några andra än män.
Förstår att man kan tycka att det är konstigt när bloggare som Per uttrycker åsikter som inte stämmer överens med feminismens teorier, eftersom dessa varit oemotsagd väldigt länge nu att många säkert gått på dem. Själv tycker jag det är bra med dessa bloggare, som genomskådar feministernas halvsanningar och ologiska resonemang om hur samhället ser ut (osynliga maktstrukturer, könsmaktsordningar och dyl. som alltför ofta är baserade på felaktigt personliga antaganden). Håller med dig om att Per & co använder offermargumenten nästan lika illa som feministerna gör och att känns ovant att feministerna inte längre anser sig ha monopol på att vara offer i samhället. Tror dock att det är bra att med en motpol till feminismen så att den blir lite mer nyanserad och trovärdig och att könskriget såsmåningom tar slut.
Som några redan tidigare har påpekat så finns det en väldigt bra anledning till att faktiskt ta upp att det förekommer tre andra sorters relationsvåld än det som det fokuseras på.
Om siffrorna stämmer och det är mindre skillnader i utsträckningen av misshandel inom relation oavsett vilken sorts relation och könet på den som slår så gör man många människor en otjänst (inklusive alla kvinnor som blir slagna av män) genom att bara titta på de kvinnor som blir slagna av män och på att fokusera på "mäns våld mot kvinnor".
Dels så målar man upp kvinnor som offer, och offerrollen är så himla go och skön att ta på sig och stanna kvar i. Tyvärr leder inte offerrollen framåt utan i bästa fall till ett status quo.
Utöver det... eftersom det inte verkar finnas allt för stora skillnader i hur många som gör sånt här i de olika relationerna så får man en större förståelse för vad som händer om man tittar på alla former av relationsvåld. Om man bara begränsar sig till en av fyra så riskerar man att missa viktig information som kan komma alla till nytta. Förutom då det uppenbara att man missar att hjälpa en hel drös med människor - oavsett kön.
Bjornborg: "Är skillnaden verkligen så stor att man ska blunda för det relationsvåld män utsätts för? Jag förstår verkligen inte det resonemanget"
Om jag problematiser mäns våld mot kvinnor inom relationer och någon kommer fram och påpekar att män också blir misshandlade inom relationer kommer jag sannolikt känna mig rätt överkörd i debatten. Med största sannolikhet kommer jag anta att personer struntar helt och fullt i min frågeställning och bara vill köra sitt eget race. Om jag är på ett föredrag om hur illa barn i södra Afrika har det passar det inte att börja hålla låda om hur illa barnen i Norrköping också har det.
Martin: det är inte alls omöjligt att det finns en sådan överenskommelse, men vad säger det egentligen? Att de flesta har ett jobb att sköta innebär inte att alla gör det.
Jag tycker att en bok på samma tema som Pär Ströms är viktig i debatten, missförstå mig inte, men jag anser inte att Ströms bok tillför något eller gör debatten mer nyanserad då han kör vidare på den offerroll feminister ständigt beskylls för.
Till er som kommenterar inlägget: sluta tävla om vem som har mest företräde till offerrollen.
Anonym: "...och offerrollen är så himla go och skön att ta på sig och stanna kvar i. Tyvärr leder inte offerrollen framåt utan i bästa fall till ett status quo"
Risken är som du säger att man stannar kvar i en enda jobbig sörja istället för att kämpa sig fri.
@ Johanna.
Problemet är inte att man problematiserar över "barn i afrika far illa" utan att man pekar ut en grupp såsom varandes "skrurkar" och ansvariga för allt ont. för att parafrasera Orwells djurfarmen. "man dålig kvinna bra" Det är ALLDRIG bra att stoppa in en grupp i ett fack på det sättet.
Då kan vi lika gärna börja prata om "invandrares missbruk av bidragssystemet" , "kristnas förtryck av barn", "judars kontroll av mediavärlden" Osv.
(Jag antar att du ser hur fel det blir då man ändrar lite i sloganen)
Desutom så visade jag att det finns vld i alla sorters relationer och att skilnaderna inte är stora nog att välja ut en speciell typ. utan att det är viktigare att kolla upp varför det är våld i relationer.
/C
