Besök johannasjodin.se

Den senaste veckan har jag pendlat mellan Söråker och Sundsvall dagligen. Min bror frågade hur jag kunde få det att gå ihop rent ekonomiskt och min syster undrade om jag ville att mitt liv skulle se ut så här. Ja och nej. Mina främsta skäl att ta bussen till Sundsvall dagligen är sociala, även om jag gillar att hänga på Kulturmagasinet prioriterar jag kaffedrickande, knulla och konversation framför att läsa politiska tidskrifter och böcker i timmar.

Av en massor av skäl är det inte riktigt möjligt att hänga i stan i flera dygn på ett sätt som har varit möjligt tidigare på grund av andra människors godhet och välvilja. Det är tråkigt att hälsa på, dricka kaffe, knulla, snacka för att senare springa till bussen, men det är ännu tråkigare om det inte sker.

Jag får värdera de små sakerna i livet helt enkelt, för i jämförelse med att hänga i Söråker är alla små saker roligare och mer stimulerande. Tro mig, det är värt varenda krona att ha ett socialt liv med intellektuellt utbyte. Jag och en vän diskuterade idag fenomenet politiska människor som vill imponera på någon (ofta av det motsatta könet) men genast lägger ner de politiska samtalen när de fått personen dit de vill, ofta in i en monogam relation eller åtminstone något som liknar allting som kan vara dåligt med en sådan.

Idag blev det hastigt sex. Snabbisar må inte vara en höjdare, men när det inte går att ses en längre stund kan de vara helt fantastiska. Min vän gjorde en Johanna idag, jag tyckte vi skulle passa på att ha sex under tiden linserna kokade. Inte någon bra idé insåg vi efteråt när köket luktade bränt, men vad gör man inte när tiden är knapp?

I morgon åker jag och några vänner till Näsåker och hippiefestivalen som jag nämnde i ett tidigare inlägg. Vi kommer inte att betala in oss på festivalområdet. Tiden kommer istället spenderas åt alkohol, sex och nakenbad. Jag längtar.

---

Röd Libertarian hyllar Blondinbella. Han är den enda av sexradikala bloggare (förutom Tanja Suhinina och kanske någon till) som skriver ut att Isabella Löwengrip inte har sig själv att skylla. När alla andra skriver att kvinnor har rätt till sin egen sexualitet förstår jag inte vad de menar när de i nästa sekund hävdar att Löwengrip har ansvar för det som ägde rum. Vad vill ni?

En vän som länge upprört sig på de sexradikala högerbloggarna frågade idag om det enda kvinnor fick göra var att sälja sex enligt dessa. Ibland undrar jag.

Oscar Swartz kommenterar Emma Opassandes inlägg om Isabella Löwengrip så här:

"Tjejer har enorm makt över karlar. Så länge de insisterar på att de INTE har det men samtidigt poserar så här på bilder kommer de att få tåla att bli betraktade som bimbos och få litet sympati för att bli lite tafsade på mot sin vilja ibland. Blondinbella spelar med i det där gammeldags maktspelet mellan kvinnor och män. Antingen får man bli vuxen och jämställd eller så får man leva kvar i det där uråldriga åmandet men inse att det kan gå snett. Man utmanar naturen genom att vara naiv. Det ursäktar inte att någon kör upp fingrarna i musen på henne men vill hon vara vuxen och förstå världen och sin egen plats i den bör hon analysera sitt eget kroppsspråk på sina egna bilder:
http://www.blondinbella.se/2008/july/fran-ett-helvete-till-ett-annat.aspx"

Sedan 2005 har jag följt Swartz blogg, när andra har upprepat varandra har han gett nya vinklar och verkligen förklarat, men efter att ha läst ovannämnda kommentar tar det emot att fortsätta läsa det han skriver. Pär Ström är också bra när det gäller hans åsikter om storebrorssamhället, men i genusfrågor påminner han tyvärr om ett stort skämt. Jag blir trött när bloggare håller sådana personer om ryggen. Att vara vän med någon är inte att alltid hålla med varandra om allting, en vän kan ta kritik.

Svenska bloggar om socialt umgänge, sex, konversation, politik, Oscar Swartz, Pär Ström

Egentligen får jag inte ut någonting av det, jag brukar sucka för mig själv och tänka var är vi på väg? på ett uppgivet svenssonvis. Jag talar naturligtvis om alla de böcker som försöker penetrera ämnet "ungdomar (och sex)" djupare, böckerna som säger sig ha svaren för hur ungdomar fungerar även utanför sexuella sammanhang. Har de någonsin några svar? Ibland hittar jag faktiskt mindre dåliga texter som inte är fulla av påhittade "sanningar" skrivna av människor som insett att ungdomar inte är någon homogen grupp.

Boken "Ung kärlek - En bok om sex och samlevnad" har Malena Ivarsson bidragit med. I och med att boken har några år på nacken finns det naturliga faktafel i boken, de måste ses i sin tid.

Mindre försvarliga är de lösa antaganden som inte är få. De "sanningar" och uppmaningar om hur sex ska gå till. Med pojkvännen eller flickvännen naturligtvis, personen du är tillsammans med och älskar. Ivarsson nämner faktiskt homosexualitet trots att boken i sin helhet otroligt monogamifixerad och heteronormativ.

Boken innehåller bland annat frågor från ungdomar som Malena Ivarsson har besvarat. En av frågorna är "När flickor säger nej - menar de inte ja?". En högst relevant fråga då jag träffat både kvinnor och män som velat göra gällande att anledningen till att kvinnor säger nej är att de är för blyga för att få ur sig ett ja. Ivarssons svar lyder: "Om en flicka säger nej, måste man utgå från att hon verkligen menar det. Känns det som att du måste övertala, hota eller manipulera din flickvän för att ha sex med henne - då är du inne på helt fel spår. Flickor har lika stor rätt att bli respekterade för sina åsikter som pojkar har. Om du bryr dig om din tjej, utgår du inte från att hon säger nej bara för att spela svårfångad" (s. 52, mina fetstilningar)

Efter de tre orden "helt fel spår" hade Ivarsson kunnat sätt punkt, men nej då, det är viktigt att påpeka att sex sker mellan två personer inom ramen för ett förhållande. Ordet "din" vill signalera att det rör sig om någon form utav monopol. Flickvännen är inte sin egen, hon tillhör någon.

Ivarsson chockerar när hon svarar bra på frågan om när föräldrar slutar ha sex: ”Det finns ingen särskild ålder då man automatiskt slutar upp med att ha sex. Ett tecken på mognad är att bli medveten om att ens föräldrar är människor med behov – även sexuella. Det är helt normalt och mycket positivt att ha sex genom hela livet”. (s. 53)

Om företeelsen telefonssex skriver Ivarsson så här: "Många flickor och vuxna kvinnor har varit med om att bli uppringda av en man som utsatt dem för telefonsex" [...] "Mannen som ägnar sig åt telefonsex är en kontaktstörd man. Han är rädd att närma sig kvinnor på ett mer konkret sätt. Han tänker inte på att den han ringer upp kan bli rädd och skrämd. Han är mest inriktad på att få utlopp för sin egen sexuella spänning. De flesta män som ägnar sig åt telefonsex onanerar samtidigt, och blir upphetsade när de märker att kvinnan reagerar med att bli arg och chockad" (s. 121)

Om zoofili: "Zoofili är ett fenomen som kan uppträda när man inte har någon partner att vara tillsammans med sexuellt med sexuellt. I ett land som Sverige med stor glesbygd kan isoleringen innebära att ensamma män söker sexuell kontakt med djur" (s. 122) Va? Vad får du allt ifrån Marena Ivarsson?

En sextonårig kvinna skriver och berättat att hon är orolig att hennes pojkvän är otrogen och att pojkvännen börjat lessna på hennes misstänksamhet. Hon vill ha råd. Ivarsson ger ett långt svar men jag har valt att det frihetliga budskapet som svaret innehåller: "Det finns en berättelse om en kvinna som hade ett långvarigt förhållande med en mycket känd och omsvärmad man. En gång när hon promenerade vid havet fick hon frågan: ’hur bär du dig åt för att behålla honom?’ Då böjde sig kvinnan i berättelsen ned och tog lite sand i handen och svarade: ’Ser du vad som händer med sanden om jag knyter åt riktigt hårt? Sanden sipprat bort, inte sant? Men ser du vad som händer om jag har handflatan helt öppen? Jo, sanden stannar kvar. Ju mer vi bevakar kärleken och ’knyter om den’ desto lättare har den att försvinna och glida iväg. Men ju öppnare och mer tillåtande vi kan vara mot den vi älskar, desto större chans har kärleken att stanna kvar" (s. 20) Mycket, mycket bra sammanfattning. Överlag är boken tyvärr inte alls lika imponerade men läs den, skratta för dig själv och undra vad fan det är frågan om.

Svenska bloggar om Malena Ivarsson, sex, knulla, ungdomar, normer, svartsjuka, monogami, zoofili, telefonsex, otrohet

"För att vända den negativa trenden behövs en icke-moraliserande strategi som, vid sidan av fortsatt argumention för kondomanvändning, motiverar till reducering av antalet sexualpartner, senarelagd sexualdebut, avhållsamhet för dem som vill detta, informerar om risken med att gå till sängs med okända och som stärker flickors självförtroende så att de inte tar efter en del pojkars aktiva sexualmönster" skrev Brith Christenson och Staffan Sylvan i Läkartidningen för några veckor sedan.

Under den tid jag deltagit som aktiv åhörare i samtal om sex har det ofta, men inte alltid, hetat att män är kåtare än kvinnor. Vad som gett upphov till denna "sanning" kan man verkligen undra.

Vi hade en diskussion i klassen om sex och kärlek. Kvinnor är inte lika kåta som män sa någon och förväntade sig att vi andra skulle nicka och hålla med, vilket en majoritet faktiskt gjorde. Vi pratade om sexuella förväntningar som ”drabbar” män och kvinnor. Att acceptansen för kvinnor som "knullar runt" är lägre. Män anses ofta var ohanterliga på så vis att de inte kan hejda sig själva när de väl har fått stånd (vilken usel manssyn), medan kvinnor antas kunna hålla på sig och därför borde inta rollen som den ansvarsfulla som sätter ner foten.

Under högstadiet pratade männen mer om sex än vad kvinnorna gjorde. Av samtalsämnena att döma var kvinnorna mer intresserade av kärlek än sex. När kvinnorna väl samtalade om sex (öppet!) utgick diskussionerna ofta ifrån att sex inte är allt. Någonting jag tror de allra flesta skulle hålla med om. Ibland var den allmänna linjen att kärlek var finare än sex och att det sistnämna inte kom på fråga utan det förstnämna. En fin människa klarade av att lägga band på sig själv menade vissa. Onani pratade männen glatt om minns jag. Mängden sperma avgjorde huruvida det var välspenderade minuter eller ej. Kvinnorna ville inte känna sig vid onani.

Gillade kvinnorna inte sex, pillade de aldrig på sig själva? Den slutsatsen kan vi inte dra. Det finns saker som är OK att säga och de där sakerna du får ångra livet ut. Först när några gick ut och berättade att de hade analsex vågade andra haka på och för bara två år sedan rynkade mina jämnåriga på näsan när analsex kom på tal. Idag är det tydligt att flera av mina jämnåriga har testat analsex i och med att fler vågar tala öppet om det. Internet har gjort det enkelt för människor att ”komma ut” i och med möjligheten till anonymitet.

Senast jag deltog i ett sexsamtal dök åter igen tjatet om männen som mycket kåtare upp. Ni vet de där männen som blir så kåta att de håller på att gå av på mitten och förlorar förmågan att koncentrera sig. Been there, done that. Var är alla dessa kvinnor som känner precis så där som bara männen antas kunna göra? Jag är hon som ser dig på bussen och inbillar mig att ditt könsorgan är stort likt Kumars. Hon vars fitta blir våt, varm och mjuk när du minst anar det. Kanske är det bara en illusion, jag brukar inte känna efter. Jag är hon som drömmer om dig efteråt och tänker ”fan, du och jag, det hade nog varit rätt bra” (jo, det har hänt några gånger).

Varför vågar ingen prata om alla gånger de tappar fokus, alla gånger de inte vet ut eller in? Innan idag hade jag inte haft sex på fyra dagar, det kändes som att jag var oskuld på nytt. Jag brukar i vanliga fall ha sex dagligen, men ibland kommer saker i vägen. Det är så fint att hålla på sig, allt ska vara så jäkla lagom.

Jag har inte mycket sex. Det vore helt poänglöst att jämföra mitt sexliv med andras (förväntningar). Det är min kropp och mitt eget val. Hur ofta du får komma påverkar inte mig, men jag lyssnar gärna. Jag har svårt att se mig i en situation där jag har för mycket sex. Det skulle väl vara om det kom i vägen för de andra måstena i livet. Förutsatt att man är kåt och inte gör någonting emot sin egen vilja ser inte jag någon anledning att hålla på sig.


"En ekologisk kalsong med kondomficka blev den företagsidén som tog hem segern när SM i Ung företagsamhet i går kväll avgjordes på Stockholmsmässan" skriver Dagens Industri. Idag noterade jag en notis i Expressen med budskapet – när får vi ser moralpöbelns kalsonger med hänglås? Moralpöbeln som propagerar för senare sexualdebut, monogami och avhållsamhet. Älskade Internet har gjort det omöjligt för dessa avskum att framföra åsikten du ”ska ha” i tron att du inte vet bättre.

Svenska bloggar om Kåthet, sex, knulla, moralism, avhållsamhet, sexdebut, normer, kondomer, kalsonger

En av många anledningar till att jag aldrig skulle fundera i termer av trohet är att jag känner mig högst obekäm med tanken att någon annan än jag har monopol på min kropp. Vid sidan av beskyllningen att polyamorösa inte har träffat den rätta och aldrig varit "kära på riktigt" är det vanligt att beskylla polygama för att både vilja ha kakan och äta den. Frågan vi borde ställa oss är om detsamma inte gäller monogama människor. Jag skrev i ett tidigare inlägg om en vän till mig som hade frågat monogama människor om de skulle vara otrogna om informationen aldrig nådde deras partner och så gott som alla svarade ja.

Vissa dras helt uppenbarligen till polygama lösningar för att det gynnar dem själva och det har jag verkligen inga problem med. Om man anser att polygami handlar om ren och skär egoism borde det rimligen vara lika moraliskt förkastligt att lova trohet med det enda syftet att ens partner ska göra detsamma. I klartext, du avsätter din egen lycka och frihet i förmån för din partners olycka. Nu vill inte alla ha sex med andra, jag talar utifrån förhållande där sådana önskemål finns.

En god förutsättning för att en polygam relation ska fungera tror jag är att man inte enbart har det bästa för sina ögon, utan även sin partners. Vill man inte sätta sin partner fri förstår jag inte ens varför man kallar sig polygam. En kvinnan jag känner lever i en polygam relation, hennes man har sex med andra men hon har enbart sex med honom. Jag beundrar denna kvinna och jag föraktar dem som väljer att se henne som ett offer. Visst är det lite lustigt när den som inte vill "dra nytta" av friheterna ses som ett offer? När blev polygami en tävling om antalet knullpartners?

Svenska bloggar om polyamorösa, polygami, monogami, otrohet, förhållanden

Via Herr Klokboks Kollektion inser jag hur osympatisk Jinge är. Redan när Jinge sågade Blondinbella för att hennes blogg hade fler besökare än hans tyckte jag han framstod som smått obehaglig. Han menade på att det var hennes bröst och henne ålder som lockade till sig besökare, inte hennes ord. Han kanske har rätt, kanske inte, hur som helst rejält osexig kommentar. Frågan är istället varför ingen vill läsa Jinges blogg och med den kommentaren torde det vara självklart att jag hellre klickar mig till Blondinbellas blogg och finansierar (rätta mig om jag har fel) hennes bravader.

Jinge: "Möjligen har jag fördomar om italienare, men en välutrustad 17-årig blondin på nattklubb vid 02.00 i Italien? Vad hade hon förväntat sig? Respekt?"

Respekt för att hon vågar berätta trots all iver att göra henne till åtlöje.

Hennes bröst och hennes ålder. Jävlar, jag har bröst och är 17 år. Att jag inte tänkte på det innan. I natt drömde jag att jag hade långt tjockt hår igen, det var något av en mardröm.

(Det är sommar, då får det bli korta inlägg)

Svenska bloggar om Herr klokboks kollektion, Jinge, Blondinbella,

Det är lustigt vilka krav vi ställer på vissa medan andra får passera fritt utan allmänhetens fördömande blickar. Maria Eklind Ekner berättar för Aftonbladet om sin dragning* till yngre män. På samma sätt som polymänniskor måste försvara sina livsprioriteringar händer det att personer som lever i monogama förhållanden där åldersskillnaden är större än det vanliga blir "ställda mot väggen", inte mindre om kvinnan är äldre en mannen. Att det finns ett intresse för det avvikande förvånar mig inte, normativa individers förhållningssätt till sina livspriorieteringar kan antas vara uppbara tillskillnad från de avvikandes.

I åtta fall av tio (kul gissning) väljer vi att ifrågasätta det avvikande, medan det normala aldrig "synas under luppen". Ris är gott, en miljard kineser kan inte ha fel. Det finns ingen objektiv sanning som säger att vi borde knulla jämnåriga eller att män borde dejta yngre kvinnor.

Det tillräckligt många ägnar sig åt betraktas tillslut som sanningar. Åter igen, ris är gott. Vi lever i ett samhälle där förvånande många talar om människans mening med livet. Att vi kan se bortom strama föreställningar verkar folk ha missat när köttisar hävdar att människan är skapt för att äta kött. Min erfarenhet är att avvikande personers val ofta är mer utstuderade och genomtänkta än den stora massans val, de val som gör att du flyter med obemärkt. Vi har hela tiden i bakhuvudet att vi riskerar stigmatisering och stirrande blickar om vi går emot det generella och är man då rädd för utfrågningar är det enkelt att falla för de val som redan mottagits av omgivning, beprövats och ifrågasatts. Den andra människans felsteg är din räddning.

En av många frågor är "hur får ni er relation att fungera?" En fråga som jag antar ställs för att någonting inte är som det brukar vara. Klumpesnusk berör ämnet åldersskillnader - "Hur stor åldersskillnad är acceptabel i ett förhållande? Jag tycker själv att så länge man trivs ihop och älskar varandra spelar det väl i praktiken inte någon roll alls. Klart att problem kan uppstå, men det gör det i alla förhållanden och det är väl snarare hur man hanterar problemen som spelar någon större roll än vad själva problemet är".

Maria Eklind Ekners svar på Aftonbladets frågor är tråkigt stereotypa. Hennes tio år yngre pojkväns naiva sida framställs som en konsekvens av hans ålder och jag vill fråga "hur vet du det?", likaså hans "totala optimism". Naiva män är unga män. Naiva äldre män då? Någon kan säkert komma på en ”naturlig” förklaring till att det finns äldre naiva män, men som trots allt är undantag. De saker som stämmer väl överens med hur vi vill att någonting ska vara väljer vi att måla ut som generella exempel för hur just den målgruppen är. Det är roligt att fiffla med "statistik" minsann.



Varför Maria och alla ni andra? Jag kan inte begripa varför de personer som blir utfrågade försöker vifta bort sitt förhållande med att det är en fråga om personens ålder. Jo, det kan jag, det är enklare, men ändå? Är allmänhetens blickar så jobbiga att du känner att du måste skräddarsy en verklighet för att få vara omtyckt som alla andra? Jag känner både förakt och inte för människor som spelar vidare på obehagliga trender, å ena sidan vill jag förstå å andra måste jag inse att alla inte har det där drivet som skulle behövas.

I min ålder räcker det att någon är snygg (förutsatt att personen är jämnårig) för att han eller hon ska duga som pojk/flickvänsmaterial. Då åldersskillnad inte är lika OK krävs ursäkter och argument. Plötsligt räcker inte kärleken, det behövs något mer. Komplettering är någoting som tjatas om konstant**. Det lustiga är att ett sådant behov inte alls behövs i jämnåriga relationer, att personer ser bra ut räcker som sagt inför din omgivning. Tyvärr tror jag inte att vi kommer ifrån detta förhållningssätt fortare när människorna som lever i en eller flera relationer med stor åldersskillnad själva spelar med på att det handlar om ålder. Var är individen, kärleken och det där andra som vi annars tar för givet?


*En annan sak jag funderade på. När media rapporterar om en äldre män som haft sex med en ung kvinna blir han genast utmålad som pervers om inte peddo. Ett knull räcker alltså för att definiera en läggning? Har du en gång dregglat efter en person som är yngre än vad som anses OK är du stämplad för livet, dina tjugoåriga erfarenheter av jämnårigt sex kan slänga sig i väggen för den unika upplevelsen. I vissa fall finns det helt klart en dragning till åldersskillnad, men därmed inte sagt att det alltid gör det.

** Som trettonåring fungerar det nog inte alls lika bra att påstå att du och din 28-åriga pojkvän kompletterar varandra.

Jag har skrivit om åldersskillnader tidigare här (Att ha sex med en fyrtioåring är som att knulla sin pappa, 2008-02-03) och här (Åldersskillnader och hetsjakten kring sex, 2007-11-28).

Svenska bloggar om relationer, åldersskillnad, normer, intolerans, förväntningar, monogami, kärlek

Petter beklagade sig över att han inte kunde närvara. Oscar Swartz skriver om Fläsk Privat. En film du måste se. Dagen efter det att jag och några vänner hade sett filmen sitter vi på Texas (pizzeria) när en svart ung man och en äldre dam kommer in. Jag kunde inte hålla mig för skratt. Inte Marcus heller åt min kommentar "titta där är ju mormor". Sedan den dagen är filmen alltjämt ett samtalsämne när Marcus från Göteborg kommer på besök.

Svenska bloggar om Fläsk Privat, amatörporr, Michael Eklöf

I går innan jag och min bror sprang elljusspåret bad min syster honom att ta det försiktigt om någon okänd person började prata med honom. Notera att hon sa det till min bror, hon visste aldrig att jag skulle följa med honom. Aldrig tidigare har jag varit med om att någon talat om för en man att akta sig för att bli våldtagen. Nej, jag tänker "wow jämställdhet" Jag gillar inte alls uppmaningar som går ut på att skrämma. Ty omvänd jämställdhet är jag helt  ointresserad av. Det finns en historia om en kvinna som blev våldtagen i Söråker för drygt 8 år sedan. Kan det vara det som skrämt upp henne?Jag tar förresten tillbaka det där, under hela min uppväxt flödade pedofilhysterin, det fanns aldrig några exempel att luta sig emot.

Innan jag skulle gå någonstans när jag var barn var det alltid samma sak, min mor upprepade gång på gång vad jag inte borde göra, prata inte med främlingar etc. Jag tröttnade fort på hennes uppmaningar och började med tiden betrakta hennes ord som rena fantasier. Hon glömde berätta för mig att jag själv skulle komma att bli utsatt för sexuella övergrepp när jag blev äldre, inte övergrepp utförda av pedofiler, utan av vänners vänner och vänners vänners vänner. Hon glömde även berätta att den jag litade på mest borde jag ha litat på minst och att jag för min trovärdighets skull borde ha hållt käften. Hon berättade heller aldrig att mina vänner och mina vänners vänner skulle komma att försvara våldtäktsmän, även de med fem anmälningar emot sig, de där männen som påstods vara utsatta för andra kvinnors konspirationer. Vilka dåliga vänner kanske du tänker. Som folk är mest tänker jag när jag gång på gång hör män och kvinnor försvara sexuella övergrepp. Som jag skrev i ett tidigare inlägg "In i det sista ska kvinnan anklagas för lögn och mannen försvaras". Kvinnor om män som så gott som alltid vill göra gällande att det fanns förmildrande omständigheter eller omständigheter som helt friar män från ansvar. Personer som aldrig var där.

Magma skriver apropå min kritik av hans inlägg Korkade blondin, ta ditt ansvar: "När det gäller sex och den sexuella friheten tycker de flesta människor att den ska inte kränkas. Det är rätt, den ska inte kränkas. Du ska inte behöva vika dig och begränsa din frihet för att några idioter tycker det är okej att kränka den. Det är jättefint i teorin. Men tillämpat i praktiken blir det tufft".

Det här skriver jag inte till Magma. Hur fan kan man få det till att kvinnor har en sexuell frihet som inte får kränkas till att försvara förövare och göra kvinnor till både offer och "sina egna" förövare? Det är inget som säger att det är en förhöjd risk att gå ut i utmanande kläder, eller att vara sminkade, så som kvinnor ofta ser ut i krogmiljöer vilket superbraa Tanja Suhinina påpekar i en kommentar. Därför är hela den debatten ointressant. Det finns heller inget "låst tillstånd" som inte stänger in kvinnor och begränsar dem ännu mer. Kanske borde personerna som inte kan hålla fingrarna/kuken i styr begränsa sig själva? Lättare sagt än gjort.

När jag ser personer likna användadet av kort kjol med att leka med en hoppstylta på E4:an blir genast min sympati för alla som vill försvara förövare ÄNNU MINDRE. Det är ni som säger att män är farliga inte jag. Om risken att gå ut med för utmanade kläder kan liknas vid att bära sig riktigt illa åt på E4:an kan jag ännu mindre begripa varför någon vill försvara våldtäktsmän.

Tanja Suhinina har skrivit många smarta saker i min blogg, bl a att man i våldtäktsdebatten ofta jämför aktiva handlingar med olyckshändelser t ex övergrepp i jämförelse med att springa runt mitt i E4:an. På samma sätt som det är ett aktivt val att gå ut i vissa kläder är det ett aktivt val att våldsföra sig på någon sexuellt och därför finns det aldrig något som ursäktar sexuella övergrepp.

Kritiken mot Blondinbellas utspel om resebolagen förstår jag men där tar det stopp. När ska de korkade männen ta sitt ansvar? Sexuella övergrepp är ingen mekanism som slås på av en slump och sedan inte kan sättas ur spel. Det är mannens ansvar att styra ned sitt eget beteende. Inte kvinnans att inte närvara.

Svenska bloggar om sexuella övergrepp, pedofilhysteri, ansvar, sexuell frihet

Unga blir fulla på apoteksprodukter, läste jag i Sundsvalls Tidnings i morse. Jag kunde inte låta bli att skratta för mig själv när jag fortsatte läsa "Polisen i Sundsvall varnar nu för att ungdomar som inte får tag på sprit på annat håll skaffar det på Apoteket. Det är bland annat det 70- eller 85-procentiga desinficeringsmedlet Alcogel som används som berusningsmedel". Som jag trodde, tänkte jag för mig själv. En äldre vän till mig berättade för en annan vän att hon hade kommit på världens idé, att man kunde stjäla Alcogel på sjukhuset och använda det som berusningsmedel. Att fler har kommit på denna "briljanta" idé förvånar mig. Fast egentligen, borde jag blir särskilt förvånad?

Att dricka Alcogel må vara otroligt korkat, men det är inte det jag reagerar över eller skrattar åt, utan det faktum att sundsvallspolisen genom sitt agerande gräver sin egna gravar. Deras nolltolerans leder inte till någonting gott. För det första är nolltolerans en utopi och för det andra finns det bevis som faktiskt tyder på detta. Att parallellen mellan smuggelsprit och hårdare bevakning av Systembolagets kunder och ungdomar existerar viftas bort konstant. Sundsvallspolisen är tillräckligt begåvade för att kunna räkna ut ett plus ett, men uppenbarligen inte tillräckligt begåvade för att dra en slutsats. Nu kanske du tänker att det är politikerna som gör grovjobbet och att polistjänstemännen agerar enligt deras order, det fungerar inte riktigt så, inte i Sundsvall åtminstone.

I Sundsvall försöker polistjänstemännen argumentera för sin betydande roll som moralpekpinnar. Ja, jag vet vad jag pratar om. Försök argumentera emot och de kommer försöka försöka förnedra dig. Ja, jag vet vad jag pratar om. Jag vill påstå att deras sketna argument suger. Jag är helt ointresserad om du som polis inte tycker att ungdomar borde dricka alkohol, spela WoW eller läsa romaner. Sköt ditt jobb! På samma sätt är inte en vd för ett statligt företag skyldig att försvara sin insats än hur omoralisk den må vara. Det är våra kära politiker som ska förklara ämbetsmännens betydande roll, inte Ingvar Åkesson.

Öppna ögonen och du kommer inse att verkligheten inte är så primitiv som du vill intala dig själv. Steg två är att införa nolltolerans mot nolltolerans.

"Att göra samma sak gång på gång och vänta sig annorlunda resultat sägs vara definitionen av vansinne" - Projo

Svenska bloggar om sundsvallspolisen, alkohol, ungdomar, nolltolerans, moral, efterfrågan

Jag skrev tidigare om hatet mot Blondinbella och fann nyss detta antifeminististiska inlägg som sågar Blondinbella.

Så kvinna, inse att världen inte är snäll, att det finns massor av goa idioter som i slutändan kommer tala om för dig att du genom din blotta existens får skylla dig själv om en man får för sig att trasa sönder ditt underliv. Det kunde du gott ha tänkt på innan.

Alla har ett fritt val, ta ditt liv om du inte vill råka illa ut, för att lita på att andra vill ditt bästa är naivt och korkat. Observera att jag är ironisk.

I Klick läste jag Blondinbellas berättelse, rubriken som fanns på förstasidan av bilagan var direkt smaklös. Se hit! Exklusivt material! På den nivån var det ("Succébloggaren 'Blondinbella' berättar hela sanningen om sexöverfallet").

Som någon påpekat innan, i vissa fall är du redan skyldig att ingripa.

Alliansen har varit otydliga, men istället för att läsa in saker som aldrig sagts borde man hålla sig till verkligheten. Jag har all förståelse för att folket känner sig uppgivna och lurade. Nuvarande regering och riksdagsledamöter har inte visat prov på civilkurage, tvärtom.

Namnet civilkuragelag är helt befängt. Civilkurage är enligt NE ’mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk’. Ett sådant mod är beroende av personlig övertygelse, det kan inte lagstiftas fram.

Vad det gäller FRA-lagen gick idioterna till FRA-förespråkare ut i media med att folket hade missuppfattat lagens syfte. Ge dem inte rätt nu genom att gissa.

Min slutsats blir att civilkurage snarare borde uppmuntras, men den dagen ser vi nog ett betydligt friare samhällsklimat. Var är vurmandet för civilkurage i yttrandefrihetsdebatten? Man får vad man förtjänar?

Svenska bloggar om civilkurage, civilkuragelag, FRA, FRA-lagen, yttrandefrihet

"Utvärdering av 2005 år sexualbrottsreform, m.m"

"Den 1 april 2005 trädde en ny och reformerad sexualbrotts-lagstiftning i kraft (SFS 2005:90, prop. 2004/05:45, bet. 2004/05:JuU16, rskr. 2004/05:164). Syftet med lagstift-ningen var att ytterligare förstärka och tydliggöra varje människas självklara rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande" - direktiv

Politikerna glömde bort de personer som vill ha sex men som i och med den nya lagen utmålas som viljelösa offer.

Jag håller själv på att skriva en "utvärdering". Vi får se när den blir klar.

"Vad är egentligen 'civilkurage' för något, kanske någon undrar. Civilkurage är ’mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk’. Det är i varje fall vad Nationalencyklopedin lär oss. Mod att stå upp när någon råkar illa upp. Mod att säga ifrån. [...] Genom en lag kan vi visa att vikten av att gripa in, säga ifrån, kalla på hjälp eller slå larm när en medmänniska råkar illa ut. En lag om civilkurage är ingen universalmedicin, den löser inte alla problem. Men den hjälper till att stävja brottslighet. En lag skulle vara en tydlig signal om att vi inte godtar brottslighet eller kränkningar och att vi som människor ska ställa upp för varandra. Det som hänt visar att behovet av civilkuraget på intet sätt minskat. I Norge och Danmark och en rad andra länder är det straffbart att inte ingripa om man kan förebygga eller hindra grov misshandel eller hjälpa någon i livsfara. Men i svensk lag finns ingen allmän skyldighet att avslöja eller hindra brott och det finns ingen plikt att anmäla ett brott. Det finns inte heller någon allmän skyldighet att hjälpa en person som befinner sig i nöd [...] Vi får inte rädas brottslingarna och godta likgiltighet. Alla som kan måste vara med i brottsbekämpningen. Det handlar inte om att utsätta sig själv för fara utan om en laglig skyldighet att ingripa efter förmåga" - Göran Hägglund (kd)

Alliansen vill införa en så kallad "civilkuragelag". Hur en sådan lag skulle se ut är oklart. Calle Rehbinder delar med sig av några intressanta reflektioner:

"Och - om jag underlåter att anmäla ett brott, så blir jag ju också en brottsling, och då måste ju den som vet att jag har underlåtit att anmäla ett brott anmäla mig för brott mot angiverilagen, annars blir den personen också en brottsling. Till slut är vi brottslingar allihopa. Utan undantag. Vilken fantastisk metod att skapa total inflation i brott"

Skattefusk är i mina ögon ett lågprioriterat brott (vilka brott som skulle omfattas av den så kallade "civilkuragelagen" om den går igenom framgår inte av de texter jag har hittat). Mina tankar ägnar jag istället åt grövre brott så som mord och våldtäkt. Jag har inga färdiga åsikter, bara lösa tankar som behöver redas ut.

Om det går att bevisa att person A genom att inte agera såg till att person B mördades kan då person A dömas enligt vållande till annans död? (Om nej, borde det vara så anser du?) Mord och våldtäkt är naturligtvis inte det enda, men där tycker jag faktiskt att du som medborgare har ett visst mått av ansvar.

Att bevisa att ett brott hade varit möjligt att förhindra är i stort sätt omöjligt (jag kan åtminstone inte tänka mig någonting annat), därmed blir det svårt att upprätthålla en sådan lag. Att bevisa att personen som inte förhindrade brotten var medveten om att brotten hade kunnat stoppats om han eller hon bara hade agerat är heller ingen enkel sak att bevisa.

När jag var åtta år argumenterade jag för att mänskliga rättigheter och lagar inte existerade. Eftersom att jag teoretiskt sätt kan mörda någon annan är det inte olagligt, argumenterade jag. Min syn på lagar var en fet betongmur. Idag inser jag att detta inte håller.

Vad ett visst mått av ansvar skulle innebära i praktiken kan jag inte svara på. Jag är emot långa fängelsestraff och tror inte alls på hämnd och primitiva känslor.

Niklas Wykman (muf) kommenterar förslaget så här:

"Det här kan bara bli fel. Antingen tillämpas lagen konsekvent och vi kommer få döma pensionärer för att inte ha stoppat misshandlar bland tonårsgäng. Eller kommer lagen tillämpas eller utformas inkonsekvent så att det blir ett godtycke utan dess like"

Våldtäktslagstiftningen går inte heller alltid att upprätthålla. Liksom frivilligt sex sker vanligtvis våldtäkter där allmänheten saknar insyn. Det är svårt att bevisa att våldtäkt ägt rum, nästan omöjligt, trots detta är det knappast någon bra idé att inte ha en lag som förbjuder våldtäkt. Det vore ren idioti.

Det går inte att lagstifta fram moral säger någon. Det måste handla om egen övertygelse säger en tredje. Jag vet inte om jag riktigt köper det. Att medborgare väljer att följa de olika lagar vi har behöver inte nödvändigtvis handla om någon respekt inför dessa. Jag vill påstå att det snarare handlar om att vilja göra rätt för sig. Det är absolut en fråga om moral, viljan om att vara en "samhällets stöttepelare".

Att jag ser till att person A inte blir mördad behöver inte alls handla om att jag anser mig ha en moralisk skyldighet att förhindra mord i den mån det är möjligt. Jag kanske rent utav föraktar personen som håller på att fara riktigt illa men ändå går emellan av en mängd olika skäl. Skälen kan vara att jag 1) är rädd för att andra ska se ned på mig och tycka att jag är en jävla tölp 2) att jag vill ha ett fint hedersomnämnande 3) you name it. 

Har medborgarna ett ansvar och hur långt sträcker sig det? Övertyga mig. Tänker inte kritisera ett lagförslag som ännu inte finns nedskrivet, dock är jag nyfiken på vad Göran Hägglund lutar sig mot när han hävdar att lagen ”hjälper till att stävja brottslighet”. Hur vet du det Göran Hägglund?

Reservation: Ingripa kanske inte innebär att fysiskt ingripa utan att tillkalla polis.

Nylander, Mina moderata karameller, Dumheterna, Falkvinge, Wagenius

Svenska bloggar om civilkurage, alliansen, civilkuragelag, moral, lagstiftning, Göran Hägglund, Niklas Wykman, Hanna Wagenius

RFSU har rätt. Sex är politik. Det mest effektiva sättet att sudda ut normer är att utmana dem genom sitt eget agerande. Tidigare idag drömde jag mig bort och sa till min vän "jag längtar tills den dag då det anses OK att koppulera offentligt".

När jag åkte in till Sundsvall i morse rann svetten. Jag ville helt seriöst kräkas över personen som bar ett linne med texten "I love sunset". Sekunden efter bestämde jag mig för att bege mig till närmsta sjö (Sidsjön) för doppa kroppen för första gången i år. Sagt och gjort.

Väl framme var jag och min vän tvungna att gå en bra bit innan vi hittade en ledig brygga. Kläderna åkte genast av (badkläder är en ologisk produkt). Det går inte beskriva den underbara känslan som infann sig när jag doppade kroppen i det svalkande vattnet. Vi kramades och tog på varandras könsorgan utan att gå längre.

Efter en stund klev vi klev upp ur vattnet och delade två inte tillräckligt kylda 2,8or från LIDL. Under tiden började vi ta på varandra ännu mer, jag satt med böjd rygg och började suga. Vetskapen om att det satt människor på andra sidan 50 m (uppskattad siffra) därifrån som kunde se vad vi höll på mig gjorde mig kåt. Efteråt förstod jag hur långt ifrån de satt och att de nog kunde gissa, men knappast veta. Min vän föreslog 69a. Min nakna rygg och bakdel låg mot människorna 50 m bort, en eller två barnfamiljer tippar jag. Fråga mig inte varför, men jag kom på mig själv med att vara blyg i det läget och vi slutade med det vi höll på med.

Penetrationsfixerade jag kunde dock inte motstå att ligga underst. Kåtheten besegrade blygheten. Svettigt och lagomt bekvämt att ligga på en hård brygga, men ändå otroligt upphetsande att veta att någon teoretiskt kunde se oss. Inte bara de som satt längre bort, utan även alla de som sprang förbi oss.

Jag är helt övertygad om att det inom en snar framtid kommer vara oproblematiskt att ha sex i öppna miljöer, frågan är bara när. Desto fler som vågar utmana ettikettboken desto snabbare lär vi vara i närheten av ett friare samhälle där mer saker kommer vara tillåtna. Vi kan inte sitta och hoppas på att någon kommer att föreslå att sex ska vara tillåtet i offentliga miljöer med hänvisning till att någon skulle kunna uppskatta det. Efterfrågan är nyckelordet vare sig det gäller nakenbad eller utomhussex.

Svenska bloggar om nakenbad, utomhussex, sex, tolerans, RFSU

Dagen har varit kaos. Den började bra när jag och halva familjen gick ner till havet och fikade. Ganska snabbt försvann solen och lika snabbt tröttnade jag på Söråker och bestämde mig för att åka in till Sundsvall. Spenderade några timmar med en vän på Pallas, Sundsvalls mysigaste café. Det blev ingen namnsdagstårta, hade inte råd på grund av att jag var tvungen att betala med kontanter på bussen då jag på något sätt lyckats tappa bort min plånbok.

Väl när jag ska kolla när bussarna går hemåt kallar en man mig sötnos. Jag svarade någonting trevligt även om jag inombords tänkte "vilken idiot". Sötnos är nog ett av de fulaste orden som finns, men då han nog hade för avsikt att göra mig glad hade jag inte hjärta nog att svara drygt tillbaka.

Det finns ett tillfälle då du får använda ordet, om du pratar om figuren nedan och lägger till +en efter ordet = Sötnosen, bestämd form.



Våga inte ifrågasätta Johanna, 8 och Rikard, 6 (min bror som är nästsnyggast efter mig). Sötnos, någon som har en söt nos. Vad är mer docksött än färgen rosa? Nej, just det.

För att fördriva lite tid innan bussen skulle gå och för att slippa mannen som kallade mig sötnos gick jag en vända förbi Selångersån. Det borde jag inte ha gjort. En man skrev "blir det inte varmt om fittan?" åt mig. Jag fortsatte gå med nedsänkt blick (a la muslimsk kvinna enligt läroboken vi hade i religionskunskap i årskurs 4, islamofobisk skitlitteratur) utan att säga ett ord. "Vilken idiot" tänkte jag igen för mig själv.

Nej, det är inte varmt om fittan. Vätskan är inte svett, utan mensblandat slidsekret. Jag är grymt kåt. Den senaste veckan har varit underbar. Tänker främst på all närhet, jag känner mig bortskämd. Nu ska jag fortsätta dricka vin.

Arga bloggare om idioter

Tidigare har jag beklagat min sorg över förlorade knullbilder. Försent har jag insett att jag borde ha dokumenterat min vardag bättre. Det är bara att lära sig av misstagen. Gör om gör rätt. Livet går vidare.

Det känns underbart just nu att veta att vissa saker finns filmade, fina stunder jag kommer vilja se åter senare i livet. Tänk vad de som är gamla idag har gått miste om. Vi som växte upp som tidigast under 90-talet är verkligen bortskämda vad det gäller tekniska leksaker. Vilken femtonåring idag har inte en digitalkamera?

Låt oss se ett samhälle där alla våta fittor och styva kukar får vara dokumenterade. Förstör inte alla dessa fina minnen. Alla dessa våta fittor som får knullas borde även få finnas lagrade någonstans, i någons dator utan att någon utomstående ska komma och sabotera med sina pekpinnar och värderingar.

Mitt inte ditt! Hur svårt ska det vara att förstå? Enligt Min Humla förklarar med enkla ord vad mitt inte ditt innebär i praktiken. Hatten av!

Svenska bloggar om teknik, knullbilder, dokumentation, enligt min humla, äganderätt

Isabella Löwengrip, mera känd som bloggaren Blondinbella, får hela tiden höra att hon är patetisk. Att jag inte orkar följa hennes blogg beror på helt andra saker, att hon skriver inte om sådant som intresserar mig, men det gör heller inte de som önskar förnedra henne.

På sin blogg skriver hon att hon blivit utsatt för ett övergrepp utan att nämna just några detaljer. Att hon känner äckel framgår. Direkt misstänkliggörs hon. Denna misstro är nog ett av skälen till att kvinnor inte vill berätta och hellre håller in traumatiska händelser. Från manligt håll talar man ofta om kvinnor som ljuger, var är diskussionen om alla de som inte vågar berätta? Övergrepp är nog jobbiga, det blir inte mindre jobbigt när du dessutom får höra att du är en lögnare som vill tjäna en hacka (lägg ner!).

Att beskylla människor för att vara avundsjuka känner jag mig inte bekväm med, men å andra sidan verkar folk heller inte bekväma när en sjuttonåring lyckas uppfylla sina drömmar. Jag må ha andra prioriteringar, men kan ändå inte låta bli att respektera människor som tar för sig. Varför alla dessa reservationer från min sida? Jag tycker inte att jag behöver understryka att jag inte är nazist när jag försvarar Nationalsocialisters rätt att framföra sina åsikter. Jäkla nonsens! Skärpning Johanna!

Hatkärlek tror jag är precis vad allting handlar om. Blondinbella har lyckats skapa ett intresse kring sin person, inte ens de som hatar henne kan låta bli att läsa hennes blogg. Läsandet i sig genererar pengar. Är det samma kategori människor som kritiserar Jerry Springers program men ändå inte kan låta bli att snegla lite försiktigt?

Om hon bara är ute efter att provocera, en av många beskyllningar som riktas emot henne, förstår jag inte varför de kritiska ändå väljer att följa hennes blogg. Att människor gillar att provocera har jag inga invändningar emot, hellre det än människor som följer strömmen för att det är enklare. Ett annat skäl är att normbrytande idédebatt så gott som alltid har upplevts provocerande. Just "provokationsaspekten" verkar snarare vara ett sätt att komma undan utan att behöva argumentera för sina ståndpunkter. Jag själv har hävdat att hon nog försöker provocera, men syftet i grund och botten är gissningsvis att tjäna pengar och då säljer billiga provokationer (som för övrigt är de bästa). Man får vad man förtjänar?

Några av hennes arga läsare menar att hon får skylla sig själv för att hon blivit utsatt för ett övergrepp. Andra visar att de har ett mänskligt hjärta någonstans och backar från tidigare kritik. Var är misstron när människor hävdar att de blivit misshandlade/rånade/younameit? Nej, andas i en papperspåse och lugna ner dig en smula. Vad har ditt liv för värde när du orkar uppröra dig över vad en person skriver i sin blogg?

En dag hoppas jag att samhället blir mer som Blondinbella önskar, ett samhälle som välkomnar (unga) entreprenörer. Go for it!

Svenska bloggar om Isabella Löwengrip, misstro, hatkärlek,

I dagar har jag väntat och längtat. På två olika ställen igår läste jag om mens. Några timmar senare upptäckte jag en röd fläck i mina fina trosor. I vanliga fall brukar jag i det här skedet skriva om hur menskåt jag är och hur mycket jag ogillar män som är rädda för mens. Jag brukar bli euforisk och inspirerad på samma gång. Igår suckade jag inombords och idag tänker jag skriva om någonting helt annat.

En sådan vill jag ha. Bindor är inget bekymmer förutom att de ibland irriterar när jag sover. Jag har ingen önskan om att avverka ett halvt rum med bindor under mitt liv. Använd dessa resurser till någonting bättre motiverat. Tamponger är helt uteslutet då de torkar ut kroppens naturliga slemhinnor. Torrsex är ingenting jag går igång på. Bomull i fittan, nej tack!

Johanna Nylander dammade av en artikel från 2004. Jag har heller ingen önskan om att staten ska betala mina mensskydd. När män gnäller och kontrar med att de vill ha gratis rakhyvlar gör jag detsamma, jag rakar faktiskt fittan, lika mycket för min egen som för andras skull. Några vill ha gratis ballerinaskor och en tredje vill ha sin astamedicin utan extra kostnad direkt ned i brevlådan. Glöm heller inte glasögon och kontaktlinser.

Mensskydd för 100-150 kronor i månaden? Visst jag blöder knappt alls, men jag använder halvfabrikat (bindor) och lägger som mest ut 20 kronor i månaden. Jag är nog inte ett dugg representativ i det avseendet, men 100-150 kronor köper jag bara inte.

Argumenten för gratis mensskydd är helt efterblivna (bättre kan ni!). Någon undrar "Varför ska jag behöva betala för någonting jag inte rår för?" Fråga istället dig själv varför någon annan ska arbeta ihop pengar till dina mensskydd. Rår någon annan för att du har mens? Det fungerar inte så att någon där uppe kastar ut pengar över medborgarna. Jag erkänner, jag inte valt min mens, men jag har heller inte valt att födas. Kvinnor måste inte använda mensskydd (jag vet vad jag talar om*) och män måste inte raka sig.

Personligen vill jag ha en sympatiinkomst införd på mitt konto för alla män som dissar mig sexuellt när jag har mens. Jag kan inte rå för att de flesta män inte tänder på menssex. Giving and taking gäller inte när mens är med i bilden. Att du glatt lapar i dig sperma är ingen garanti för någonting, bara ett faktum.

*Under en längre period använde jag inte mensskydd av personliga och politiska skäl. Jag fick höra att jag var äcklig ett gäng gånger. Det fungerade utmärkt för mig, främst för att jag var så otroligt motiverad. All denna menshysteri gör att ömsom jag nästan tappar hoppet om mänskligheten. Å ena sidan är mens det vidrigaste i hela världen om vi ska tro den stora massan. Å andra är det någonting du ska ha för att kunna placeras in i kategorin "helt normal, frisk och fungerande människa". Paradoxalt, det är väl ingen som ser vad du har innanför trosorna?

En person jag känner lite vagt försökte uppmuntra sin dotter - "du är i alla fall inte gravid, se det positiva istället för det negativa". Om inte annat skänker Ungdomsmottagningen helt säkert några kartor p-piller så att du helt kan "hoppa över" mensen. Personalen på UM i Sundsvall är kända för att gilla piller och hata kondomer.

Kvinnor nekas mensskydd i Zimbabwe - "Ytterst få har råd att betala de fem dollar som ett paket med tio bindor kostar, en minimilön för den som har arbete är 21 dollar i månaden. Återstår gör en fallande skala av hemmasnickrade varianter: toalettpapper för de "rikaste", tidningspapper eller till och med bark för de fattiga - med många svåra infektioner som följd. Att använda tygremsor som skydd leder ofta till infektioner, det är svårt att hålla remsorna rena eftersom vatten att tvätta dem i är en bristvara"

Svenska bloggar om mens, menssex, subvention, gratis, bindor, hysteri

Johanna Nylander hann före. Idag är det alla Johannors dag. Igår upptäckte jag hundra kronor på mitt konto som jag
inte hade väntat mig. Kära mor hade satt in dem åt mig som någon form utav namnsdagspresent upptäckte jag när jag kollade min inbox. 

Johanna Kristina Sjödin heter jag och förtjänar därmed två tårtor. Ni som påstår att jag är okvinnlig kan därmed slänga er i väggen. Två namn i fruntimmersveckan, vad skulle vara mer kvinnligt? :-)

Uppdaterar senare.

Svenska bloggar om fruntimmersveckan, johanna, johanna nylander

Av en slump fann jag detta klipp. Det har några månader på nacken.

"Roger Frennung gick in på skolans blogg för att läsa om och titta på bilder från hans sons idrottsdag men när han klickade på en länk högst upp på sidan fick han se något hela annat"

Smaka på dramatiken!

Något helt annat är en omskrivning för pornografi, "grisigt och svinigt". Länker leder till ännu fler bloggar med pornografiskt material.

"Jag reagerade kraftfullt och stark när jag ser sånt för jag menar att det är barn vi pratar om och att skolorna lägger ut sådana här siter och sidor, de ska de ha sträng koll på men det har dom inte" - Roger Frennung.

Bloggen stängdes senare ned med anledning av detta.

Läs mer:

Porrlänkar stänger skolblogg i Malmö

Svenska bloggar om pornografi, blogspot, annebergsskolan, Roger Frennung, moralpanik, Internetidioter

...jag saknar er!

Hade lagt mina bananer på köksbordet då min mor talar om att jag borde gå upp med dem på rummet för att ingen ska tro att det är varsågod och ta. Kom då och tänka på fruktstunderna vi hade på öppna förskolan måndag-fredag. Vi fick själva stå för frukten. Frukterna lades i en skål och för att underlätta skrev vi namn på dessa. Det blev mest bananer (gissa varför). Jag och mina kamrater brukade roa oss med att rita roliga saker på våra bananer. Varje måndag-fredag satt vi i trettio minuter, åt frukt och diskuterade allt mellan himmel och jord.

Signaturen HardCandy kommenterade fmitt öregående inlägg Idag är jag argh:

"men alltså alla 14-åringar fungerar inte som du gjorde! vissa är mer sårbara, utsatta, vissa är faktiskt med om övergrepp när vuxna män har sex med dem. vissa säger ja när de egentligen inte vill. vissa säger ja och tror att de vill men vill egentligen bara bli omtyckta. vissa vet inte vad de vill men säger ja ändå. vissa är rädda och säger ja"

Om jag säger att jag vill umgås med dig och att jag vill träffas daglig kommer du förmodligen ta mitt ord för det. Inte alls konstigt. Det är därför helt ohållbart att utmåla en person som fått flera ja som omdömeslös. Inte mindre ohållbart om fjortonåringen tagit initiativ till sexet/insisterat.

Kan man inte säga ja eller nej är man kanske inte mogen att ha sex eller ens umgås för den delen. Förr eller senare kommer du bli tvungen att svara ja eller nej. Att detta beteende skulle ha en direkt koppling till ålder är ren bullshit. Media rapporterar hela tiden om den lavinartade ökningen av antalet klamydiafall och om vuxna människor som inte klarar av att be om kondom. Är dessa människor mogna nog att ha sex? 

Vi lever i ett samhälle där sex utmärker sig från andra sociala företeelser. Sex har en särställning, på gott och ont, men mestadels ont. Regler som gäller osexuella umgängen gäller inte alltid sexuella umgängen. Vi har inte rätt att utsätta varandra för risker*, när det gäller sexuella umgängen är detta längre inte A och O. Vissa män anser det vara helt lugnt att spruta i kvinnor och insistera på att slippa kondom. Några frågar innan de sprutar i fittan om det är OK, andra inte.

Vi lever också i ett samhälle där kvinnan anses "sexuellt tillgänglig" fram tills dess att hon säger nej. Kampanjen "ett nej är ett nej" har verkligen bidragit till en tvivelaktig kvinnosyn. "Frånvaron av ett nej är inte ett ja" vore ett mycket mer lämpligt namn på en sådan kampanj. En kvinna är med andra ord tillgänglig om hon inte säger nej och om hon då säger ja måste du/ni förstå att det bortom all rimlig tvivel är så att kvinnan vill ha sex. Det är åtminstone så det kan och troligen kommer tolkas.

*Att som 14-åring ha sex med en 27-åring är uppenbarligen att utsätta honom eller henne för en risk. Ett treårigt fängelsestraff för frivilligt sex kan mycket väl vara tacken. 25 februari i år lämnade jag en kommentar hos Daniel Brahneborg (kommentar 15):

"När jag var fjorton hängde jag främst med tio år äldre män. Jag tyckte det var otroligt provocerande att de kunde göra allt med mig förutom att ha sex. De ville men vågade inte ta den risken (juridisk våldtäkt).

Jag tyckte då att det var dumt att följa denna urbota korkade lag. Det kan jag fortfarande tycka men jag har ändå någon slags förståelse för att äldre inte vågar ha sex med icke byxmyndiga personer. Sex är aldrig så bra att du vill sitta inlåst, vi bör åtminstone inte ta det för givet.

Aldrig kunde jag tro att man skulle låsa in en person för frivilligt sex, men jag förstår äldres rädsla när man som idag låser in människor trots att "offet" vittnar om att han eller hon tog allt initiativ. Även i fall där den äldre mest ställt upp för att vara snäll har man kunnat se fällande domar.

Ni som vågar utmana lagen är verkligen jättestarka"

Jag skulle aldrig som man eller kvinna betala 3000 kronor för att ha sex med någon, ännu mindre vill jag sitta inlåst i tre år. Det är inte värt det och det farliga med den här lagen är att barriären mellan unga och vuxna blir allt mer påtaglig. Kommer denna barriär bidra till att vuxna slutar uttala sig om hur unga människor är och fungerar? Knappast, redan idag uttalar sig personer som inte träffar unga, personer som tycks tro att deras syskon är precis som alla andra i den åldersgruppen. Det är lätt att skapa en felaktig bild om det är vad man är ute efter. En fjortonårig syster är inte en fjortonåring vilken som helst och en pappa är inte som vilken 42-åring som helst. Förutom att granska er människosyn kanske ni borde gå hem och fundera över vilken syn ni har på era nära och kära när en pappa kan bytas ut mot en jämnårig vilken som helst.

Kunskap införskaffas enklast genom att prata och umgås med unga människor. Lättare sagt än gjort. Ni har väl hört den gamla myten om att män som umgås med kvinnor bara vill en sak, trycka in kuken, alltså? Bloggare som bloggar om pedofili vill också bara en sak, legalisera sex med barn och sedan nyttja lagändringen (jo hej du). Med den synen på äldre män kommer vi nog inte närmare ett tolerant samhälle där unga och vuxna kan (vågar) fungera sida vid sida.

Svenska bloggar om fantasibrott, sex, åldersskillnad, samtycke, våldtäkt, idioti

Att tingsrätten dömer en 27-årig man till tre års fängelse för att han haft sex med två 14-åriga kvinnor tycker vissa är rimligt. Vissa är inte jag. Förutom fängelsestraffet ska han betala 150 000 kronor i skadestånd. Inte bara rimligt, självklart tycker vissa.

Låt mig citera mig själv - "Orättssäkerhet hör inte hemma i en demokrati, inte heller denna fantasilag som är ett direkt hån mot kvinnor som blivit utsatta för verkliga sexuella övergrepp. Lagen flyttar fokus och ibland undrar jag om våldtäkt är lika fruktansvärt i folks ögon som att fjortonåringar åberopar rätten till sin egen kropp, knullar och samtycker"

Med lagen åsyftar jag den lagändring som trädde i kraft 1 april 2005 som kriminialiserar sex mellan byxmyndig och icke byxmyndig person. Brottet rubriceras som "våldtäkt mot barn".

Personer som anser 3 år för frivilligt sex är ett givet straff har i nio fall av tio en felaktig bild av fjortonåringar. I mina slarvanteckningar (inför ett skolarbete) om just denna lagändring skrev jag om hur mycket jag avskyr vuxna som reducerar fjortonåringar till amöbor. Det är exakt vad dessa personer gör. Personerna som påstår sig vilja värna om barn. Skolarbetet skrevs precis när jag var fjorton och har aldrig publicerats på webben.

Det tar verkligen emot att läsa att fjortonåringar inte kan se konsekvenser, att fjortonåringar inte vet sitt bästa, att fjortonåringar inte borde få välja vem eller vilka de vill ha sex med. Jag var själv i den sitsen för tre år sedan och minns hur provocerande jag upplevde dessa människor. "Det bästa" framställs som en objektiv sanning. Det bästa för vem? Samhället, individen du kritiserar eller dig själv?

Jag vill aldrig mer höra om vad fjortonåringar borde respektive inte borde göra. Låtsas inte som att du vet vad du pratar om. Låtsas inte som att du vill gott när du i nästa sekund avfärdar fjortonåringar som ryggradslösa offer. Jag vill se en nyanserad debatt utan känslor, fördomar och åldersrasism.

Arga bloggare om fantasibrott, förakt, åldersrasism, känslomässigt nonsens

Manlig omskärelse hjälp i arbetet mot HIV, skriver ETC*

"Tre medicinska studier i Sydafrika, Uganda och Kenya har visat att omskärelse, det vill säga att förhuden avlägsnas, minskar risken för spridning av HIV med upp till 60 procent vid samlag mellan man och kvinna"

"Anledningen till att omskärelse minskar spridningen av HIV är att förhuden lätt skadas vid sex och därför är särskilt känslig för infektioner och för HIV-viruset. Men den minskade risken gäller bara vid vaginala samlag"

Hälsoorganisationen Marie Stopes genomför ingreppen och enligt artikeln i ETC har man redan avlägsnat förhuden på "omkring 2 700 män och pojkar" sedan april 2007.

"Det är intressant att gamla idéer om omskärelse, till exempel att det skulle förhöja den sexuella upplevelsen och att kvinnor föredrar omskurna män, hjälper oss i vårt arbetet, säger George Obhai som utvärderar projektet till nyhetsbyrån Irin"

Catherine Hankins, UNAids chefsforskare, menar att omskärelse bör kombineras med kondom då omskärelse inte skyddar mot HIV utan bara minskar risken att bli smittad av viruset. Omskärelse bör även, enligt Hankins, kombineras med senare sexdebut och färre sexpartners.

Smått komiskt att en hälsoorganisation går ut och talar om hur myterna har hjälpt dem i sitt arbete, framförallt myten som gör gällande att sexlusten ökar, samtidigt som Hankins uppmanar män och kvinnor att nonchalera den förhöjda sexlusten och ha mindre sex. Lika komiskt är det att projektet endast minskar risken för smittning vid vaginala, heterosexuella samlag.

Komiskt är åt helvete fel ord, dessa projekt är inte på något sätt moraliskt försvarbara och som vanligt vill man framhärda att det är välviljan som är ledstjärnan, men icke då, sluta knulla människa! Lägg ner din promiskuösa livsstil!

Var är de människor som problematiserar övergreppet?

Att liknande projekt kan komma att motverka kondomanvändningen ser jag som en högst tänkbar konsekvens. I grund och botten verkar "hälso"organisationerna tro att det är enklare att skjuta fram sexdebuten, minska antalet knullkompisar genom att förespråka monogama lösningar och/eller avhållsamhet än att få män att börja använda kondom. Vi människor kommer inte sluta ha sex, gissa vilka som blir offer.

*Rubriken är satt i papperstidningen

Svenska bloggar om ETC, omskärelse, övergrepp

Vad bra att det finns personer som genomskådat verkligheten när jag inte själv inte lyckats prestera bättre.Tidigare har det snurrat i mitt huvud. Innan jag insåg att Försvarets Radioanstalt behövs för att störta omfattande pedofila nätverk. Blogge bemöter dessa fantasier sakligt i en replik på Motherwitchs inlägg om Pedofilernas lobbying:

"Den andra kopplingen Motherbitch gör handlar om att pedofillobbyn är motståndare till nätövervakning, i likhet med liberaler. Inom parentes sagt finns nog i både pedofillobbyn och den sexliberala faktionen en förkärlek för att dricka mjölk, vilket då inte implicerar något närmare samband, utan är en mer allmängiltig observation. De flesta är emot nätövervakning, vilket FRA-debatten återspeglar!"

Samma Blogge skrev det fantastiska inlägget Det gör ont när knoppar brister. Låt mig publicera en kommentar jag fann i Rick Falkvinges blogg författad av signaturen Gudrun Svensson:

"Ärade Bloggare!

Jag förstår att många är upprörda och jag ser själv problemen med den personliga integriteten, men den som lever ett rättfärdigt liv har inget att frukta.

Den personliga integriteten är viktig, men inte viktigare än att stoppa terrorism och andra hot. För att skapa trygghet för vanliga människor, måste vi ge FRA de verktyg dem anser sig behöva. Vi behöver FRA om polisen skall kunna stoppa de pedofiler som numera kommunicerar via hemliga nätverk på Internet. Med den nya lagen kan vi få stopp på de pedofiler som bygger internationella nätverk. ECPAT som jobbar mot sexuellt utnyttjande av barn klarar idag inte av att stoppa pedofilerna, man saknar helt enkelt de rätta verktygen. När ni motarbetar FRA, så stöder ni pedofiler barnsexhandel och moraliskt förfall"

Att motarbeta FRA är att stödja pedofili, barnsexhandel och moraliskt förfall. Gudrun Svensson ställer sig på barnens sida. Att framställa sig själv som god när argumentationen sviker är en välbeprövad metod. Att motarbeta FRA är detsamma som att ansluta sig till "Ja till barnsexsturism!", skillnaden är endast marginell. Idioter!

Att penetrera (ord med en billig koppling till sex är ett måste i den här debatten, jag kan inte hjälpa det) laddade frågor som väcker starka känslor må vara principiellt viktigt men inte helt oproblematiskt för den som vågar. Den känslomässigt förvirrade människa som inser att det inte håller att vara känslomässig (till skillnad från skocken dumma får som hävdar att det man känner aldrig kan vara fel) försöker ändå på något sätt vinna diskussionen istället för att backa. Att beskylla personer för att ha dolda agendor framstår som rättshaveristiskt och galet, inte mindre om personerna förnekar medborgarrättsfrågor som fenomen. Sådana finns inte menar man, allting vi gör har för avsikt att tjäna våra egna önskemål. I detta fall möjligheten att knulla barn lagligt? Skulle inte tro det.

"Men samtidigt tar det emot att skriva sådana här bloggposter. Stigman kan ingen undkomma, och jag måste fråga mig om jag är fri att skriva så här motvalls utan att bli betraktad som ordförande för hebefilas riksförbund, typ. Det blir en rationalismens brottningsmatch mot samhällstabun" - Blogge

Pedofilhysterikernas huvudparoll är att de ställer sig på barnens sida, med detta vill de underförstått framhärda att deras meningsmotståndare inte har barnens bästa för sina ögon. Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner. Att vara vältalig räcker inte. Vackra ord och fina omskrivningar må vara ett snyggt försök, men knappast mer. Josef Fritzl ville enligt sig själv sin dotters bästa. För honom var inte pedofilerna det stora hotet. Vad denna man säger bör naturligtvis tas med en nypa salt, men det är fortfarande samma argument - "jag ville bara väl". Trackrekordet hos människor som bara vill väl är med all rätt otroligt lågt. Den dagen dessa välmenade människor börjar ta hänsyn till den åsyftades egna viljor ska jag börja lyssna.

Om jag vore lika världsfrånvänd och galen som pedofilhysterikerna skulle jag hävda att BRIS är en typisk peddoklubb som genom åren börjat anamma en slags påklistrad välvilja som endast har för syfte att locka till sig potentiella offer (läs: barn). Alla vet att det är enklare att utnyttja en psykiskt instabil person, därav deras allmänt kända telefonlinje för barn och ungdomar (den äldre sorten för att inte väcka misstanke). BRIS erkänner själva att det råder en ojämn maktbalans mellan barn och vuxna och att denna maktojämlikhet ger vuxna fördelar gentemot barn. Denna "beroendesituation" kan därför lätt utnyttjas om än av oädla syften. Nu är det jag som inte finner några ord. Jag lovar att vara mer nyanserad någon annan dag.

Svenska bloggar om Motherwitch, Blogge Bloggelito, pedofili, hysteri, välvilja, idioti

Calle Rehbinder gav mig denna länk. En tjugosjuårig man fick tre års fängelse för att han haft sex med två fjortonåringar, förutom det ska han sammanlagt betala 150 000 kronor i skadestånd till kvinnorna. Hoppas mannen överklagar och att HD friar.

"Flickorna och mannen är överens om att det sexuella umgänget skett under frivilliga former" - HD

SSI och Röd Libertarian skriver mer om detta.

Svenska bloggar om fantasibrott

I ett tidigare inlägg berörde jag inskränkningar riktade mot barn och efterfrågade en mer nyanserad bild av hur man ska se på saken. Vilka inskränkningar är moraliskt försvarbara, vilka är det inte. När bör vi betrakta regler som frihetsberövade? Vilka befogenheter har föräldrar helt enkelt. Jag vet inte och i och med det faktum att få (rätta mig om jag har fel) ställer sina föräldrar inför rätta är det ännu svårare att svara på. Det är svårt att ta föräldrar som hänvisar till sina rättigheter på allvar när de i nästa stund ber sin femåring lugna ner sig om han eller hon inte vill bli bortförd av polisen.

Det är inga enkla frågor jag ställer mig och jag är heller inte ute efter en strikt gräns även om det är så det kan tolkas utifrån inläggets rubrik (Var går gränsen?). Jag tilltalas av balansgång och känner mig obekväm när saker blir allt för fundamentalistiska och inte ger öppning för prövningar. Frånvaron av prövningar är ett av de största skämten i svensk våldtäktslagstiftning, på grund av att vi har lagar måste de följas oavsett om ofrivilligt sex ägt rum eller ej. Det blir konsekvensen av den lag som kriminaliserar sex med icke byxmyndig person. Lagens syfte åsidosätts. Nog om det.

Josefin kommenterade mitt inlägg och skrev följande:

"Jag tror att man definitivt behöver skilja på gränssättande och frihetsberövande.

Och så behöver man som ung inte tro att allt man gör är så jävla bra"

Jag antar att Josefin menar att gränssättande och frihetsberövande är olika saker då det ena existerar av goda syften och det andra raka motsatsen. Gränser är begränsade, kalla det frihetsberövande, ansvarstagande, empati eller vad du vill. Ditt ordval förändrar inte (nåja) innebörden eller upplevelsen för den som "drabbas".

Goda intentioner håller inte som motivering - gränser måste stå i relation till verkligheten i den mån de ska finnas. Gränser som inte tjänar sitt syfte är överflödiga och kan knappast avfärdas för att vara i grunden "snälla".

Den som motiverar begränsningar med hänvisning till sina goda syften bör fråga sig själv vem som anser dessa syften vara goda. Du själv eller den som begränsas av dina goda syften? Håller den begränsade med i sak är begränsningen i sig rimligen onödig*.

Det sistnämnda torde gälla alla. Att ta lärdom av varandra finner jag positivt.

*Det är roande att träffa monogama människor som försvarar sin regel om trohet med att de ändå inte vill ha sex med någon annan. Om så är fallet är väl förbudet mot att ha sex med andra onödigt? Det kan förvisso förändras övertid men jag begriper det ändå inte.

Nu ska jag försöka sova, jag hatar att sova själv. Känn dig skyldig! :-)

Svenska bloggar om inskränkningar, frihet, frihetsberövande

En länk till Jenny Sjödins krönika om Polisens dåliga attityd med en förhoppning om att alla polistjänstemän i Sundsvall läser den, tittar sig i spegeln, ber om ursäkt och börjar fundera över den egna människosynen.

Svenska bloggar om Polisen, Sundsvallspolisen, idioti

Den senaste tiden har kondomanvändning och folkhälsa debatterats flitig. Ledmotivet i debatten har varit följande - Hur ska vi få unga människor att börja använda kondom? RFSU tror på en attitydförändring hos unga, medan vissa har gett upp hoppet helt och lutar sig mot att det bästa vore om unga slutade ha sex, eller åtminstone drog ner antalet sexpartners radikalt. Vi ser vuxna som oroar sig över att dagens femtonåring har haft lika många sexpartners som snittmänniskan haft under hela sitt liv. För bara någon dag sedan publicerades återigen en artikel som uppmanade till "reducering av antalet sexualpartner, senarelagd sexualdebut, avhållsamhet för dem som vill detta". Läs artikeln här.

"Det som fått HIV-epidemin att minska i Uganda, Kenya och Zimbabwe är inte ökad kondomanvändning utan förändrade sexualvanor. Uganda har haft den mest dramatiska minskningen av HIV-prevalensen, vilket huvudsakligen åstadkommits genom senare sexuell debut, minskat antal sexualpartner och större trohet inom äktenskapet [1]. De avgörande åren då HIV-epidemin minskade var kondomanvändning inte sanktionerad av myndigheterna i Uganda och kondomreklam förbjuden" skriver Brith Christenson, docent Staffan Sylvan, smittskyddsläkare.

Om majortiteten av invånarna i Uganda, Kenya och Zimbabwe tidigare använde kondom framgår inte av texten och därför är deras analys tämligen poänglös. Att risken att bli smittad i Sverige är betydligt lägre framgår heller inte av texten. Om du under inga omständigheter tänker använda kondom minimerar du risken att bli smittad genom att inte ha sex. Om du sitter hemma kommer du inte att bli påkörd. Om du aldrig pratar med någon kommer heller aldrig någon säga någonting elakt till dig. Författarna drar allting till sin ytterlighet. Det samhälle de förespråkar kommer varken idag eller om tio år, det finns ingenting som tyder på detta. Kanske vore en ny dödlig epidemi önskvärd Christenson och Sylvan, den skulle säkert få liknande effekter HIV-epedemin under 80-talet, men så får man inte säga, fy! Om kondom används under hela samlaget är avhållssamhet, minskning av antalet knullpartners eller senare sexdebut ingenting att ens orda om. Problemet är att Christenson och Sylvan inbillat sig att det skulle vara lättare att förvandla snittmänniskan till asexuell än bidra till högre kondomanvändning.

"Nödvändigheten av en ny klamydiastrategi har diskuterats [5, 6]. Bland annat har önskemål framförts om att kunna identifiera riskgrupper som kan bidra till den ökade klamydiaincidensen; hit hör grupper med flera partner och personer med upprepade klamydiainfektioner. Det är visat att cirka 10 procent av ungdomar har fler än tre partner, och dessa ungdomar skulle även kunna utgöra en riskgrupp för introduktion av HIV i ungdomspopulationen [7]"

"Förutsättningen för att kunna fånga upp dessa personer är att de anmäls så att de går att identifiera och motiveras till minskat risktagande”

Idioter! Har man redan garanterat att sin trovärdighet är fett körd i botten bör man inte hoppas på högre popularitet genom att införa "medborgarregister". En förutsättning för att människor ska våga gå och testa och behandla sig är att det sker enkelt, utan tvång och utan statens inblandning. Inför fler regleringar på en gång, ring föräldrar om sonen eller dottern bli påkommen med klamydia och be dem hålla ett extra öga på sina barn i fortsättningen. Nej nej, ring hela bostadsområdet och tvinga dem att knacka dörr och erkänna sin "situation".

"Någon generell användning av kondomer så att det påverkar klamydiaprevalensen tror vi inte är möjlig, vilket mer än 30 år av intensiva kondomkampanjer visat [8]"

Kondomkampanjer är ingen garanti om förhöjd kondomanvändning, det är ett intiativ med hopp om förhöjd kondomanvändning. Läkarna som var på DN Debatt för några veckor sedan gjorde samma felsteg och resonerade att en köpt kondom är lika med en kondom som kommer användas till sexuell aktivitet. Det fick mig att tänka på mitt ex som hade flera kondomer uppsatta på väggen, men aldrig ville använda dem. Jag känner en kvinna som en kväll satt hemma och blåste upp kondomerna och spräckte hål på dem. Hon var lesbisk och aktiv inom RFSL. Hennes försvar var att hon nog aldrig mer skulle hamna i en situation där kondom var nödvändigt. För några veckor sedan satt jag på Pipeline och gjorde kondomskulpturer. En köpt kondom är en köpt kondom, varken mer eller mindre, vilket får mig att tänka på Olle Wallers svar på frågan om vilken kondom han föredrog - "den bästa kondomen är den som kommer på".

Vad vore en artikel utan en fantastik avslutning?

"För att vända den negativa trenden behövs en icke-moraliserande strategi som, vid sidan av fortsatt argumention för kondomanvändning, motiverar till reducering av antalet sexualpartner, senarelagd sexualdebut, avhållsamhet för dem som vill detta, informerar om risken med att gå till sängs med okända och som stärker flickors självförtroende så att de inte tar efter en del pojkars aktiva sexualmönster"

Fantastisk på helt fel sätt. Den som inser det motsägelsefulla i artikelns sista stycke är välkommen att dricka en kopp kaffe med mig.

Svenska bloggar om moralism, unga, sex, kondomanvändning, folkhälsa, avhållssamhet, knullkompisar, Brith Christenson, Staffan Sylvan,

Det är en mycket tragisk insikt att vi lever i en tid där vi hela tiden måste argumentera emot inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter. 'Till vilket nytta' är inte en helt obekant känsla när politiker stiftar lagar utan att ha hänsyn till grundlagarna eller medborgnas vilja. Det är ”inskränkarens” uppgift att försvara och argumentera för eventuella inskränkningar, man kan inte ställa det kravet hos medborgarna vars rättigheter man vill kränka.

När jag var yngre föll jag ofta för att argumentera emot regler när det hade varit mer lönsamt att ifrågasätta vad som hade gett upphov till dessa. Efter x antal misslyckanden vaknade jag äntligen upp och insåg mitt stora misstag. Känner igen fenomenet från min barndom när vänner till mig inte tilläts göra saker för sina föräldrar, helt utan någon substans. Det kunde handla om en vän som inte fick gå på bio och istället för att ställa den självklara frågan "varför i hela friden ligger det i ditt intresse att förbjuda mig att gå på bio?" blev det i slutändan en diskussion om att "jag faktist vill gå på bio". Att viljan fanns behövde knappast nämnas. Jag vill understryka att det inte handlade om någon (ekonomisk) uppoffring från mina vänners föräldrars sida. Det var aldrig frågan om tid eller dyra ting.

Under flera år betraktade jag mina vänners föräldrar som någon form utav institution dit man vände sig för olika prövningar oavsett vad det gällde. En vän till mig var tvungen att fråga om hon fick lov att gå på toaletten, ofta fick hon det, men inte alltid. Detta är förvisso ett väldigt extremt exempel men jag finner det ändå intressant på något bakvänt sätt att det faktiskt finns föräldrar som tycker att det är lite fint att ställa sådana krav på sina barn.

Det finns skäl att säga nej till barns önskemål, när någonting är tekniskt omöjligt, men när ens skäl att säga nej är att man hellre ser att sitt barn sitter inne och läser en bok tycker jag man har nått farligt nära en gräns då det rör sig om frihetsberövande. Att du som föräldrar har en del rättigheter inför dina barn omöjliggör inte på något sätt att jag kritiserar din moral och unkna människosyn. Inse skillnaden. Jag vill se en diskussion om vad föräldrar egentligen har rätt att göra emot sina barn. Var går gränsen? Om föräldrar har rätt att tilldela utegångsförbud är en sak jag länge funderat på. Någon som vet får gärna svara.

Svenska bloggar om rättigheter, inskränkningar, frihet, utegångsförbud, föräldrar, barn

Alltombarn.se skriver om två brittiska organisationer som vill att sexualundervisningen ska bli en del av undervisningen redan på dagis. Detta med en förhoppning om att flytta fram ungdomars sexdebut, tron är att tidig sexualundervisning även får effekten att fler ungdomar väljer att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar.

"Många unga har sex för att de vill ta reda på hur det är, för att de är fulla eller för att andra har det"

Jag begriper inte, skulle det innebära någonting dåligt om unga har sex för att de vill testa, för att de har mindre spärrar när de är berusade eller för att de blivit inspirerade av andra? Vilket är det riktiga skälet för att ha sex? Det framställs ofta som att det finns ett sådant.

Som ung kan jag inte ta deras "välvilja" på allvar. Till delar handlar det om att jag borde skydda mig för mitt eget bästa, men varför talar organisationerna då om senare sexdebut? Om unga skyddar sig borde åldern för när sexdebuten äger rum vara totalt ointressant?

Jag tror det vore bra med tidigare sexualundervisning, men det kräver att undervisningen som den ser ut idag genomgår en totalförändring. Om sexualundervisningen försätter ha en heterosexuell prägel och endast informera om vad menstruation innebär, hur kvinnan blir med barn och om hur penisen förs in i slidan (utan att nämna lubrikation) spelar det ingen roll om sexualundervisningen blir obligatorisk i dagis eller årskurs nio.

Media är oseriösa när de skriver om en blogg utan att nämna bloggadressen, när de refererar till undersökningar utan att ge källhänvisning, när de skriver ”organisationer” utan att skriva ut organisationernas namn. Skäms!

Svenska bloggar om sexualundervisning, sexdebut, könssjukdomar, moralism, knulla, unga,

Historien om Niklas Svenlin som lyckades få butiksinnehavaren på en OKQ8-mack i Piteå att ta bort allt pornografiskt innehåll ur sitt sortiment får mig att tänka på en motion som RFSU röstade igenom i Göteborg. Andreas Palmquist från RFSU Malmö gick upp i talarstolen och argumenterade för vissa ändringar i idéprogramet (kongressens syfte var att revidera förslaget till det nya idéprogramet) och pekade på att ordet "porr" borde bytas ut mot "pornografi" då ordet porr har en negativ klang tillskillnad från det mer neutrala ordet pornografi. Förutom den språkliga ändringen önskade han att det någonstans bland "porrmaterialet" borde framgå att det är en grundläggande fri- och rättighet att kunna ta del av pornografiskt material. Jag har förgäves försökt leta fram motionen via RFSUs hemsida och citerar därför utifrån de papper jag har från kongressen (jag var där som åskådare):

---

Motion 32 Mer frihet gällande pornografi

I förslaget till nytt idéprogram har allt som på något sätt uttrycker frihet för människor att uppleva pornografi försvunnit. Kvar har blivit ett avsnitt enbart med problem som måste lösas (sid 17, rad 14-42). Detta märks inte minst i användandet av ordet "porr" istället för att generellt använda sig av ordet "pornografi". Porr har en mer negativ klang än ordet pornografi.

Det är fortfarande en grundläggande fri- och rättighet att ta del av pornografiskt material (förutom de begränsningar som finns vad det gäller exempelvis barnpornografi). I förslaget finns inte ens en öppning om jag som individ skulle vilja ge en pornografisk bild av mig själv till min partner. Allt är problematiskt och begränsande för individens friheter.

Jag förslår där

att meningen

Det är en del av vår sexuella frihet att uppleva sexuella skildringar i text och bild.

läggs till efter meningen som avslutas med ordet "handlingar" (sid 17, rad 16), samt

att ordet "porr" byts ut på samtliga ställen i avsnittet om pornografi, med undantag för Början av meningen på sid, 17, rad 16 (som närmast är en ordförklaring), mot ordet pornografi.

Andreas Palmquist
medlem i RFSU Malmö

---

Förbundsstyrelsen föreslog kongressen att "bifalla motionen i sin helhet". Kongressen biföll motionen, dock med vissa ändringar, som är hela kärnpunkten till det här inlägget - nämligen förslaget om tillägg till motion 32 undertecknat av "Magnus Gäredal m.fl.":

---

Debatt 2.5: Motion 32 - Mer frihet gällande pornografi

Det är inte enbart en sexuell rättighet att få ta del av pornografiskt material, utan också att slippa göra det för personer som upplever det som hämmande eller kränkande av deras sexuella frihet. Detta bör definitivt framgå i idéprogrammet, och vi upplever att motionen 32 enbart lyfter den ena aspekten av detta.

att motion 32 bifalls med följande ändringar:

Det är en del av vår sexuella frihet att uppleva sexuella skildringar i text och bild.

Det är en del av vår sexuella frihet att välja hur och om vi vill uppleva sexuella Skildringar i text och bild.

---

Personerna som skrev tillägget måste ha varit otroligt trötta för hur går det till, jag tänker naturligtvis på formuleringen "utan också att slippa göra det", ta del av pornografiskt material alltså. Idag hör jag längre inte att någon driver ett totalförbud av pornografi, tack och lov verkar porrkritikerna insett att det är tekniskt omöjligt att stoppa porren. Det är tröttande när teknikidioter tar maktens megafon och talar om hur verkligheten är utan att ha den minsta aning. Lika roande är det när personer som upptäckte Internet igår vill värna om den generation som växt upp med Internet och som antas sakna kunskap om hur det går till. För dem som kan någonting är det givet vilka som borde agera rådgivare och vilka som borde ta åt sig likt sugsvampar.

Jag gillade Andreas Palmquists motion, tråkigt nog kom ett dåligt tillägg att förstöra dess frihetliga budskap. Den svarta mannens frihet att lämna sitt hem står högre i kurs än den vita mannens rätt att slippa se den svarta. Den vita mannen kan gott sitta hemma och glo in i väggen och Niklas Svenlin borde ha kammat sig eller bytt jobb.

Samma Palmquist från Malmö skrev en motion om prostitution utifrån ett frihetsperspektiv, förbundsstyrelsen avslog motionen.

Svenska bloggar om RFSU, pornografi, Andreas Palmquist, Niklas Svenlin, porr, frihet

Klockan är 06:34 och jag kan inte somna om. Ligger och tänker tillbaka på när jag satt barbröstad vid Selångersån (Sundsvall). Det var drygt tre år sedan och mina nakna bröst var symbolen för att jag var aspackad. Jag var inte full när jag tog av mig på överkroppen, jag svettades, men största skälet var min idé om att göra nakna bröst mer "naturligt". Så länge nakna bröst inte syns i det offentliga rummet når vi ingen normalisering, tänkte jag. Ingen kvinna skulle frivilligt sitta naken på överkroppen, klart hon måste vara full tänkte folk. Vilket kvinnoförakt. Jag har ingenting emot att människor reagerar, men hur de får ihop att män borde ha den rättigheten men inte kvinnor begriper jag inte. Jag tänker på Ulrika Schenström som antogs vara berusad av den enkla anledningen att hon hade hånglat där andra människor kunde se henne. Att jag blev bjuden på massor av öl från okända män under flera timmar, och att jag tids nog blev väääldigt berusad, är en annan historia.

Om jag ska vara ärlig måste jag erkänna att jag roas av att prata om sex högljutt bland folk, men mest handlar det om att ämnet sex måste få sjunka in i människors vardag. Sex måste gå från att vara hysch hysch till att anses mer normalt. Det är inte rimligt att vi är tysta om någonting som flertalet uppskattar så pass mycket. Att prata om hur gott sperma är, så kallade ”cream pies” och om sperma som rinner ur fittor (jag och en god vän pratade om det igår) tycks inte vara kontroversiellt nog, men ett par nakna bröst däremot. Usch, usch, usch!

För mig är det jobbigt att inse att det främst är kvinnor som reagerar negativt av nakna bröst. När kvinnor, i mitt tycke, borde stå upp för varandras rättigheter väljer man istället att öppet dissa och misskreditera kvinnor som vill töja på gränserna för det acceptabla. När jag vistades barbröstad vid ån vill jag minnas att endast en man antydde att jag borde klä på mig - han som kallade mig "feministhora". Jag kan knappt tro att det är sant, kvinnor gick fram till mig och bad mig att klä på mig, vilket jag flera timmar senare gjorde - när det blev kallt. Jag kan inte se mig själv i den situation där jag ber någon anpassa sig efter min vilja. I dessa låtsasmänniskors fantasivärld verkar det vara en sak vilken som helst. Att de inte känner sig som dåliga människor undgår mitt förstånd.

Svenska bloggar om bröst, intoleranta människor

Spenderade några timmar vid Selångersån igår med några vänner, vi drack folköl . Polisen kom fram till oss två gånger och såg hotfulla ut. En av poliserna talade om för mig att det är olagligt att dricka på allmän plats och fick en chock när hon insåg att jag drack folköl. Den andre polisen talade om att mitt alkoholdrickande skulle kosta mig 500 kronor (i böter).

Du har rätt att dricka folköl på allmän plats. Det roliga är att de antog att jag drack starköl och började hota om konsekvenser redan innan de visste om något brott hade begåtts. Återigen har det alltså bevisats att sundsvallspolisen är inkompetenta idioter som borde ägna sig åt någonting annat.

De bad mig aldrig om ursäkt, de skämdes nog, men mest blev de nog besvikna för att de inte hade rätt hälla ut min alkohol.

Svenska bloggar om Sundsvallspolisen, Gatufesten, alkohol




 

Arbetaren skriver idag att Niklas Svenlin fått rätt, porren har blivit bortplockad ur sortimentet på OKQ8-macken i Degeränget, Piteå.

För mig är det både en arbetsmiljöfråga och en politisk fråga. Porren är förnedrande för både män och kvinnor och ingen borde behöva bemöta den på sin arbetsplats, säger Svenlin, anställd vid OKQ8, till Arbetaren.

Butikschefen som till en började ansåg att det inte var hans jobb att agera "moraltant" svängde efter hot om bojkott och facklig blockad, med SAC i spetsen, och uppmanar nu andra butiker att gå samma väg. Av ekonomiska och konkurrensmässiga skäl kan tänkas.

Om vi får se ett porrfritt Piteå är ännu oklart. Arbetarens artiklar avslutas med orden "Från fackets sida vill man förtydliga att det handlar om ren och skär moralism  detta är en ren arbetsmiljöfråga och att syndikalisterna inte tar ställning för eller emot försäljning av porr" "Det är inte fackets uppgift att bestämma vilket tidningsbud som finns i butikerna utan detta ska i så fall bedrivas i en offentlig debatt" hävdar Svenlin.

Jo, det är precis vad man gör, man tar ställning. På vilket sätt är detta en arbetsmiljöfråga? Vad bra att Svenlin är så mycket bättre och vet vad som är förnedrade för oss andra.

För butiksägaren Mikael Åström innebär detta nog ingen stor ekonomisk förlust om vi nu ska se till det positiva.

Svenska bloggar om porr, Piteå, Niklas Svenlin, porrkritik, SAC, Mikael Åström

Niklas Svenlin vill att bensinstationen han jobbar för slutar sälja pornografi, han anser att porren är kränknade. Det måste vara upp till butiksinnehavaren att avgöra om pornografi skall säljas eller ej, på samma sätt måste det vara upp till ICA-handlaren om han eller hon vill sälja ciggaretter. I slutändan är det upp till oss konsumenter om vi vill stödja en butik genom att handla där eller helt enkelt avstå.

Folkpartiet vill se porrfria anstalter för sexualbrottslingar eftersom att "porr kan motverka" behandlingsresultatet. Vad som ligger till grund för påståendet att porr kan motverka rehabiliteringen framgår ej. Agneta Berliner (fp) skriver så här i ett pressmeddelande:

"Anstalter och avdelningar inom rättspsykiatrin där sexualbrottslingar vistas ska vara porrfria. Det är absurt att det råder oklarhet om dömda sexualbrottslingar ska ha rätt att ta del av porr samtidigt som de behandlas mot sexualbrott"

I Folkpartiets "Handlingsplan mot våldtäkter och andra sexualbrott" kan du läsa följande:

"Folkpartiet kräver att anstalter och avdelningar inom rättspsykiatrin där sexualbrottslningar finns ska vara porrfria. Att sexualbrottslingar ska ha tillgång till porr under fängelsetiden medan de deltar i behandling är lika olämpligt som att behandlingshem för spelmissbrukare skulle erbjuda roulettspel efter terapisessionerna"

[...]

"Sexualbrottslingars beteende präglas av ett djupt liggande stört psykologiskt mönster som inte endast kan orsakas av enbart porrkonsumtion. Däremot kan porr motverka framsteg i behandlingen. Kriminalvården har överklagat en dom från Kammarrätten i Sundsvall som slog fast att en intagen på Härnösandanstalten har rätt att läsa porrtidningar med hänvisning till informationsfriheten. Mannen som är dömd till åtta års fängelse för bland annat grov våldtäkt deltog i ett behandlingsprogram för sexualbrottsdömda. Kriminalvården hänvisar i överklagandet till regeringsformen som slår fast att informationsfriheten får begränsas bland annat till allmän ordning och säkerhet och för att förebygga brott. Porr väcker dessutom anstöt hos de intagna som är motiverade att genomgå behandling"

Jag kommer och tänka på en bekant person som hade bestämt sig för att sluta röka cannabis, istället för att röka hade personen druckit sig stupfull varje dag sedan sin sista joint. Det var svårt att ta personen på allvar. En annan person skulle bosätta sig i en stuga på landet där det inte fanns några butiker för att sluta röka tobak och jag tvekade även där. Kan du verkligen motstå någonting när det enda skälet att du inte nyttjar produkten är att den inte finns tillgänglig? I en övergångsfas tror (märk väl) jag man behöver den här barriären, en människa som är beroende saknar självdisciplin nog att hindra sig själv, det är åtminstone min erfarenhet.

Var vill jag komma? Om dessa sexualbrottslingar (män) inte kan vistas i "sexuella miljöer" har vi ett problem. Verkligheten är en annan, alla dessa produkter vi inte kan motstå finns i vår miljö och det kan vi inte komma ifrån. Folkpartiet går uppenbarligen på ren magkänsla, de kör en klassisk låt-gå-politik utifrån någonting de antar överrensstämma rätt väl med verkligheten.

Vi kan inte skuldbelägga porren för de våldtäkter som äger rum. Någon måste ha sitt ansvar, den som utfört övergreppet och genom sitt aktiva val sett till att det ägt rum. I våldtäksdebatten vill vi förvånande ofta skylla ifrån sig på någon annan och hitta förmildrande omständigheter. Människorna som inte vill erkänna att en våldtäkt någonsin ägt rum ser ofta en enkel förklaring som gör förövaren oskyldig medan konsekvensen blir att offret blir den "omvända" förövaren.

I vilka andra fall ser vi denna hets gentemot offer? Den som blir rånad får inte kastat i ansiktet att han eller hon borde valt en sunkigare framtoning. Det är ingen som pratar om kläder som skriker jag vill bli rånad. Bara i fall om kvinnomisshandel har jag hört liknande argument. Kanske hade kvinnan jiddrat eller varit otrogen. Vi väljer att inte se dessa våldshandlingar som aktiva val, in i det sista ska förövaren försvaras och offret göras till sin egen förövare.

Det finns ingen valmekansim hos män som sätts ur spel när en sexig kvinna kommer in i rummet. Folkpartiets "analys" vilar på felaktig grund, ingen grund alls. Stackars sexualbrottslingarna borde åtminstone ha tillgång till fri Internet uppkoppling och MS Paint Porn. Glöm heller inte de porrlösa Piteborna. Skäms Svenlin!


Mer tecknad porr hittar du här och glöm inte att ljuga om din ålder om du likt mig ännu inte fyllt 18 ;-)

Svenska bloggar om Folkpartiet, porrfria anstalter, porr, sexualbrott, våldtäkt, Niklas Svenlin, MS Paint Porn

Schablonbilden av feministen som den manshatande kvinnan är inget nytt påhitt, vad som gör den desto mer komisk, förutom att den verkligen inte står i relation till verkligheten, är att den inte sällan framförs av feminismkritiska och frihetsälskande människor som propagerar för individualism. Vad det gäller feminister är det längre inte individer vi talar om utan ett argt kollektiv med manshatande, självhatande kvinnor som fått för lite kuk.

Pinsamt många har hakat upp sig på formuleringen "alla män är potentiella våldtäktsmän". Vem som var först med att uttrycka den kan jag inte svara på, men den seglar upp ibland, inte alls lika ofta som man kan tro när den kritiseras, men visst - det händer!

Varför är det pinsamt tänker du kanske nu. Hämta en ordbok, slå upp ordet potentiell och du kommer finna synonymer som möjlig och tänkbar. Skulle det upplevas lika kontroversiellt om jag påstod att varje människa är en potentiell husvagnsägare? Knappast. Ingen skulle tjata om individen och de allra flesta skulle nog förstå min poäng. Vem som helst (nåja) kan äga en husvagn och därmed inte sagt att alla nog SANNOLIKT gör det.

Uttalandet om att alla män är potentiella våldtäktsmän har behandlats som ett bevis för att kvinnliga feminister hatar män. Att några enstaka feminister dryftat tanken hör inte dit. Ni minns väl Irene Von Wachenfeldts uppmärksammade uttalande och de fantasifulla påståendena kring det? En kvinnas ord var inte en kvinnas ord, nej nej, hela "feministrörelsen" ansåg i och med Von Wachenfeldts uttalande att män är djur. Har jag missat något, var inte individen viktigare än kollektivet alldeles nyss?

Förutom att slå upp ordet potentiell och fundera över ordets betydelse borde du som kritiserar påståendet om potentiella våldtäksmän fundera över påståendets andemening. Vad vill en person som hävdar att alla män är potentiella våldtäksmän egentligen ha sagt, vad är dennes budskap. Nej, personen vill inte hinta att nog alla män skulle våldta redan imorgon om de bara fick chansen, utan att vem som helst kan våldta. Den insikten är inte ny i våldtäktsdebatten, den har bara formulerats "snyggare" tidigare. Idéen om att vem som helst kan våldta, att det inte finns någon riktig våldtäksman håller nog de allra flesta med om. När jag skriver att vem som helst kan våldta skriver jag inte att vem skulle helst vill eller kommer göra det, innebörden är att man inte kan avgöra om en person skulle förmå våldta någon. Utseende, relation, personliga egenskaper är inte någon garanti.

Jag har funderat om formuleringen är dålig och om den borde omformuleras. Jag har till och med funderat över om den har någon relevans. Finns det någon funktion med att påstå att alla kan göra något (men därmed inte sagt att alla ägnar sig åt det)? Idéen om den stereotypa våldtäktsmannen är galen och missvisande, det finns ingen riktig våldtäksman. Vid sidan av att ett sådant påstående (vad jag vet är det inte någon som driver den linjen förutom främlingsfientliga personr som gärna vill göra livet surt för ickesvenskar) skulle kunna röra till det för kvinnor torde det vara mer kränkande än att påstå att alla män är potentiella våldtäksmän. Ordet potentiell har feltolkats, inte för att ordet är svårbegripligt utan för att man inte vill förstå innebörden i åsikter som framförts av feminister, man vill misstolka, håna och dra roliga skämt. Man vill ställa feminister till svars för andra människors sagda ord och man vill inte vara påläst. Det är uppenbarligen så att frånvaron av kunskap inte är ett hinder för att sprida ett budskap och att det som sägs tillräckligt många gånger tllslut betraktas som en sanning. Teori och handling är två skilda saker och någonstans slutar individien spela roll, när det är roligare att hata feminister exempelvis.

Svenska bloggar om feministhat