Flest ANMÄLDA våldtäkter i Sverige
Jag vill bara passa på att citera Ia från Kvalitetsbloggen som skrev en klok sak i en kommentar till detta inlägg: "Domstolsförhandlingar handlar bara om vad som går att bevisa. Inte om vad som faktiskt hänt eller vad som är rätt eller fel". Det är ett enkelt konstaterande som så ofta glöms bort i debatten.
Skilj gärna på frivilligt sex och ofrivilligt sex. Skilj gärna också på antalet våldtäkter som ägt rum, antalet våldtäkter som anmälts och antalet våldtäkter som slutat med fällande dom. Jag skriver detta främst för att 99% av de kvinnor jag känner som blivit våldtagna inte anmält övergreppen.
Jag vaknade en gång av en okänd mans fingrar intryckta i mitt underliv (våldtäkt). I nästan två år gick jag och väntade på besked och så plötsligt en dag damp det ner i brevlådan: ”Förundersökningen läggs ned [...] Det går inte att bevisa vem eller vilka som har begått gärningen. Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den som varit misstänkt har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt”.
Alla överfallsvåldtäkter i Oslo den senaste månaden begicks av utomeuropeiska män. Vanligtvis så är norrmännen i minoritet. Svenska män ligger på samma nivå som norrmännen i jämställdhetsbarometern, så det är med all största sannolikhet inte hos oss problemet ligger. Utan med all största sannolikhet så är det utomeuropeiska invandrare som ligger bakom de flesta våldtäkterna. Deras kulturer går stick i stäv med den frigjorda svenska kvinnan, och tills dess att ni inser detta så kommer det förvärras. Stoppa massinvandringen, och inför betydligt hårdare straff gentemot våldtäktsmän.
Även om du nog har rätt i att resultaten i undersökningen till viss del är orimliga så tycker jag ändå att vi som land ska ta åt oss av det kritiska resultaten. Länder som Danmark och Norge, som är så pass lika oss, borde rimligtvis ha ungefär lika höga siffror som oss. "I Sverige anmäls 46 våldtäkter per 100 000 invånare. Det är fyra gånger fler än i de övriga nordiska länderna".
Jag har läst någonstans (antagligen i någon av Katarina Wennstram böcker) att ett land har de brott vi gjort oss förtjänta av. I vårt land funkar ju uppenbarligen inte rättssystemet. Ditt exempel visar på det, och säkert flera tusen fler. Det är likadant i min kompiskrets, i stort sätt alla mina nära tjejkompisar har blivit våldtagna och inte en enda av dem har anmält. Det är inte så konstigt att folk inte vill anmäla heller, chansen att man ens får sitt fall prövat är ju jätteliten.
Jag satt och kollade på siffror, hur många som anmäler, hur många som får sina gärningsmän dömda, och hur stort mörkertal man räknar med. Jag kom fram till att om mörkertalet stämmer så blir 0.5% av alla våldtäktsmän dömda. Fruktansvärt!
Jättebra blogg föresten.
I ett mer jämställt samhälle kommer anmälningarna att öka. Därför att skammen att ha blivit våldtagen minskar, mottagningen av anmälningen blir seriösare osv. Höga anmälningstal är ett sundhetstecken. Inte ett tecken på att det finns fler våldtäkter i just det landet.
Med våldtäkter finns det alltså ett mörkertal om vilket ingen vet nåt (då skulle det inte vara ett mörkertal). I andra länder är detta förmoligen lika stort som i Sverige för 40 år sen, men i Sverige har det minskat. Fast ingen vet egentligen. Dessutom vet man att det finns ett par procent falska anmälningar i Sverige också. Fall som inte är våldtäkt men som anmäls som detta.
Jag tycker siffrorna är jätteintressanta med tanke på att Sverige var världens mest jämställda land (världens minst ojämställda land) 2007 enligt någon undersökning.
Nu blir jag nyfiken: Hur menar personen (personerna?) att ett land gjort sig förtjänt av brott?
När man luckrade upp våldtäktslagstiftningen och det blev möjligt att våldta sin partner ökade antalet brott och det hade Sverige inte gjort sig förtjänta av vill jag påstå. Detta exempel visar att det i vissa fall kan vara helt ointressant att se till vad som står i lagen.
Jag inbillar mig att antalet anmälningar också står i relation till hur många som leder till fällande dom: Vågar man inte hoppas att en anmälan leder till någonting är det nog svårare att motivera sig att anmäla. Om jag har rätt skulle det innebära ett stort mörkertal vilket du också är inne på.
Det råkade bli fet text...
Jag förstår inte en sak: Känner du Sjödin kvinnor som blivit våldtagna?
Min uppfattning är eller var att våldtäkt händer typ en på 100 000 kvinnor. Att känna flera som blivit våldtagna är horribelt.
Jagavgurdardiginte: 1/100 000? Vi har ca 4 500 000 kvinnor/flickor i Sverige, det blir 45 kvinnor som våldtagits. Med en medellivslängd på närmare 90 år är det ca 1 våldtäkt i varanat år. Tror du är lite optimistisk.
Klart lagen har betydelse, en lag som gör ca 50% av alla samtyckande sexdebuter till våldtäckt har naturligtvis betydelse - men där tror jag anmälningsfrekvensen är låg.
Eftersom de flesta våldtäkter sker i fasta relationer gör det väldigt stor skillnad om man räknar våldtäkter inom äktenskap eller ej.
IA:s kommentar är också viktig. Så måste det vara men man behöver för den skull (eller just därför) inte tveka att fördöma beteendet. Det viktiga är ju att skapa ett kollektivt medvetande om att det är fel, alltid fel, fel även om flickan är 'slampig', fel även om flickan följer med hem och sover över.
Jag känner kvinnor som blivit våldtagna men jag vet ingen förutom jag själv som anmält. Att tro att kvinnor inte blir våldtagna är naivt.
Ska tillägga att sådana här jämförelser är svåra. Det är inte bara lagar och rättspraxis som spelar in utan även beteende, inte bara 'kulturellt' beteende utan även rationellt beteende.
I ett land där risken att bli våldtagen är 1/100 om man följer med främlingar hem kanske det händer 100 gånger per 100 000 kvinnor och månad -> 1 våldtäckt per månad.
Om risken är 1/10 000 så kanske det händer 50 000 gånger per 100 000 kvinnor och månad -> 5 våldtäckter per månad.
Det är 5 gånger mer våldtäckter men ändå i grunden hundra gånger bättre.
I jämställdhetens namn tycker jag det är märkvärdigt att ingen pratar om dom män som blir våldtagna (av kvinnor ja).
Men jämställdheten på denna bloggen gäller ju bara kvinnor...
Det kan ju bero lite på att mäns våldtäkter mot kvinnor är ett svåröverblickat samhällsproblem och kvinnors våldtäkter av män är ett knappt existerande (?) undantag?
Som förälder tycker jag att det är jobbigt att alla pratar om barnmisshandel, men aldrig om att barn misshandlar sina föräldrar.
Eller förresten, det gör jag nog INTE!
Jag vet inte vad "Daphne II" är för något, men när man läser själva slutsatsen så andas detta arbete bara lite för mycket av konservativt beställningsarbete. "Möjligheten till ett sent nej"? Det vill säga, att svenska kvinnor tror att de har rätten till sin egen kropp och därför utsätter sig för situationer som skulle klasssas som risker i länder där kvinnor inte tror att de har en sådan rätt? Det gör de nog i så fall rätt i, för hur hemskt de än är att bli våldtagen måste det vara värre att inte ha ett riktigt liv.
Men vem vet, KANSKE viftas allt detta bort lite för lättvindigt? Vi kanske också HAR fler våldtäkter än vi velat tro? Om man jämför med Irland, delar av england och sydeuropa där "barn" bor hemma till efter trettio och där kvinnor är rädda för att vistas ute själv. Sannolikt genererar utlevd frihet också mer av risker. Det är nog omedelbart lite farligare att vara där det finns människor än ensam hemma.
Johannes Forsberg kommenterar undersökningen på Expressens ledarsida i dag. Sammanfattningsvis så menar han att ett öppet och jämlikt socialt klimat ökar antalet våldtäkter. Och det är klart att där kvinnor inte får komma i närheten av främmande män så måste antalet bli lägre!
http://www.expressen.se/ledare/1.1548999/johannes-forssberg-vi-blundar-for-valdtakterna
