Det säger du bara för att du saknar rättigheter
Jag minns hur min klasskamrat undrade hur det kom sig att personer fyllda tjugofem år inte tyckte att detta var ett bra initiativ. Hennes engagemang, eller vad vi nu kan kalla det, var en direkt konsekvens av hennes ålder menade hon.
Det är inte ovanligt, jag skulle vilja påstå att det är regeln med få undantag, att unga bemöts med en nedlåtande attityd när de vill behandlas som vuxna och inneha samma rättigheter.
När en del försöker bemöta de ungas tankar med att deras hjärnor inte är tillräckligt utvecklade, vägrar andra att ens ta debatten och hänvisar till att det unga har att säga inte har något som helst värde just för att de är unga. I ett försök att poängtera den betydande skillnaden mellan unga och vuxna och ge mer syre åt vi och dom-perspektivet pratar de om tonårsåsikter. Åsikter som när som helst kan försvinna över en natt. Dessa ska jämföras med de riktiga åsikterna som varar livet ut för det säger ju sig självt att de riktiga åsikterna aldrig behöver bytas ut.
Jag skulle möjligen kunna känna ett visst mått av respekt för min dåvarande klasskamrats ärlighet om det inte vore för att äldres åsikter om unga i nio komma nio fall av tio inte bara är transparenta utan även tycks ha som syfte att vara det. När en majoritet har insett att det längre inte passar sig att säga negerboll i offentliga sammanhang, eller uttrycka sig kränkande om ickesvenskar, är det vanligare än inte att prata om naiva fjortisar. Resultatet av detta är att jag blir betraktad som mer konstig om jag ifrågasätter någons användande av ordet fjortis än om jag inte gör det och glatt deltar.
Min dåvarande klasskamrat och alla andra som uttryckt att vissa åsikter är beroende av personens ålder må ha rätt i sak. Det är mer eller mindre ett faktum att vi i takt med att vi åldras slutar bry oss om ungas rättigheter, men det i sig är inget argument för att det är bra utan bara ett bistert konstaterande. Det borde snarare vara en indikation på att vi borde bry oss mer.
Nästa gång någon säger 'det säger du bara för att du saknar rättigheter' skulle jag vilja svara 'det säger du bara för att du är så bekväm med att du har rättigheter som andra saknar' då jag misstänker att det är den bärande orsaken till att nyblivna nittonåring vill se att unga har ännu färre rättigheter.
Kan någon förklara varför denna egoism är mer värd att ta på allvar än den fjortonåring som brinner och vill kunna välja? Nästa gång någon svarar 'du kommer förstå när du är äldre' [varför diskriminering är kul och en förutsättning för att jag ska kunna leva med min feta ålderskris] vill jag svara 'du skulle förstå mig om du om det inte vore för att du har fått ditt, är nöjd, saknar förståelse för hur andra har det och inte ser någon egen vinst i att stå upp för någon annan'. Typ.
Jag håller med dig. Jag har tystats ner så många gånger i diskussioner med motiveringen att jag är ung och inget förstår, med orden: "lilla gumman", och att min hjärna inte är tillräckligt utvecklad än. I förrgår publicerades min artikel om asylpoltik på newsmill och det nästan alla krtiserade mig för var att jag var ung och därför inte förstår någonting och min motståndare vann enbart på att hon var äldre än jag. jag hade tagit med en massa underökningar och uttalanfen från diverse männskorättsorganisationer och forskare medans hon bara presenterade fördomar och populism.
Det är så störande.
Den "lilla gumman" som använder ett avancerat språk för höra att hon är "lillgammal" och "gör sig till", jag vet inte vad som är mest irriterande :-(
Kan du länka din artikel, jag hittar den inte.
Läste igenom kommentarerna. Obehaglig läsning. Reagerade över hur få som försvarade dig emot personpåhoppen och som faktiskt bemötte din artikel.
Kommentarerna illustrerar bra varför jag inte längre är lika aktiv på nätforum. Jag vill inte spendera tid på personer som bara vill "krossa" sin motståndare och tycker argumentation är överflödig. Jag tror det är därför bara dårarna hänger kvar, de som har någonting att tillföra ser att deras tid kan spenderas mer konstruktivt.
Oh gud. Angående Amandas Newsmill-artikel. Artikeln var fantastiskt bra skriven, varför är det så svårt att bara bemöta det som skrivs utan irrelevanta påhopp om personliga preferenser?
Fast det är klart, det är lättare att göra ett sådant påhopp än att försöka komma på intelligenta comebacks. Fy fan vad tråkigt.
Jag vill inte bagatellisera en obehaglig upplevelse för mycket. MEN de personer som förnedrar dig i kommentarsfältet här lyckas ju inte med sitt uppsåt då de ju faktiskt har noll politiskt inflytande och trovärdighet. De upplevs inte ens som svenssons utan från både höger och vänster mer bara som en högljudd samling rasistiska tokskallar. En god vän till mig skriver på Sundsvalls tidnings ledarsida och hon beskrev det en gång som att; "man blir ju direkt besviken när de här människorna INTE hatar en".
