Frånvaron av ett nej är inte ett samtycke
Den sorts kommunikation som mer eller mindre säger att allting är okej innan någon säger nej, men bara när det gäller sex förstås. Det sexuella regelverket är unikt. Det är som många religioner i grunden, av män för män. Du har inte rätt att misshandla någon innan den säger nej, men personerna som vill att kvinnor ska nejkommunicera med dem (den linjen existerar för att männen inte på riktigt tror att kvinnor är kapabla eller kommer att nejkommunicera med dem) inte ser sex som en syssla vilken som helst (vilket de dock brukar vilja göra gällande).
Samtidigt som mannen har mer eller mindre rätt att göra vad han vill i sexuella sammanhang innan det magiska ordet nej (som alla män i deras fantasivärld tycks respektera) uttalas pratar de om sex som någonting riskfyllt för män eftersom att kvinnor (framförallt feminister enligt deras utsago) är så benägna att anklaga män för våldtäkt och polisanmäla dem.
Om du inte tycker att det är ditt ansvar att veta att det du gör i sexuella sammanhang är önskat får du faktiskt – kopierar deras uttjatade argumentation – skylla dig själv om du blir anmäld. Det är ingen mänsklig rättighet att köra över andra människor och därefter förvänta sig att de ska godta det. Vad som är frivilligt för dig kan vara ofrivilligt för någon annan.
Samtycke är inte frånvaron av ett nej varför jag har kritiserat ”ett nej är ett nej”-kampanjandet (inte sällan med feministiska avsändare).
De som oroar sig allra mest för att män blir anmälda utan grund är nog också de som kan komma att anmälas av konkreta och giltiga skäl i framtiden då hela deras argumentation bygger på att vad kvinnan vill är ganska oväsentligt. Den parallellen har dessvärre inte lyckas nå deras egoistiska hjärnor ännu.
När jag säger att man faktiskt bör veta att det är okej att ha sex med någon innan man har det börjar de prata om kameror i sovrummen och kontrakt. Vill jag ens veta hur deras sociala och sexuella relationer ser ut?
Vanliga friska människor behöver inte kontrakt för att veta om någon vill göra någonting. Kontrakt är vidare inget bra sätt att garantera att någon gör något frivilligt. Kontraktskrivande får mig att tänka på storföretag som förbehåller sig rätten att...inte ta något som helst ansvar oavsett vad som än händer.
Innan ”Alexandramannen” hade sex med några av de kvinnor som han åtalades för att ha haft sexuella relationer med bad han dem signera ett papper på att det var lugnt att han hade sex med dem. Det gjorde han inte för att det låg i kvinnornas intresse, utan för att kunna rentvå sig själv om kvinnorna skulle tycka att han hade gått över gränsen för vad som är acceptabelt. Uppenbarligen visste han någonstans att han gjorde någonting problematiskt, annars hade han rimligen inte föreslagit kontraktsex.
Det är ganska enkelt. Kommunicera och gör ingenting mot någons vilja om ni inte vill bli anmälda för sexuella övergrepp. Om ni inte gör det ska ni inte bli förvånade om någon anmäler er eller om kvinnor sluta ligga med er helt, för marknaden fixar som bekant det mest. Det är inte av en olycklig slump som vissa män knappt får komma till.
Läs även andra bloggares åsikter om kontrakt, samtycke, sex, sexuella övergrepp, övervakningskameror i sovrummen, feminister, falska våldtäktsanmälningar, Alexandramannen, antifeminister, idioter
Du generaliserar och visar ett öppet förakt mot många män. Varför?
Sexist/manshatare?!
Tacksam för svar.
Jag hatar inte män, men det är inte omöjligt att jag ogillar dig på individnivå.
Du har uppenbara lässvårigheter eller så är du bara fördomsfull när du antar att jag åsyftar män som grupp när jag beskriver män som vill ägna sig åt nejkommunikation och strunta i kvinnors vilja. Det säger mer om dig.
Det är en generaliserbar liten grupp på nätet som vill installera övervakningskameror i sovrummen och övergå till uteslutande kontraktsex för säkerhets skull. Har du något problem med att jag återger vad de faktiskt uttrycker?
Måste ett samtycke vara uttryckt i ord? <a href="http://redlib.subcult.org/2007/10/ett-pervo-fr-samtycke.html">En annan bloggare</a> påstår att det skulle kunna vara "frågade och fick ja, stannade upp tog ögonkontakt tills hon nickade, hånglade tills hon klädde av sig och hjälpte till att styra upp den".
Det här är inte en debatt jag följt särskilt noga. Menar alla som argumenterar för att sex utan samtycke ska vara olagligt att handlingar som de här utgör tillräckligt samtycke?
Samtycke kan man visa på många olika sett.
Saknar Röd Libertarians bloggande. Ja, givetvis är det ett samtycke. Det tror jag att 99% håller med mig om.
Precis så.
Min erfarenhet är att det finns ganska många signaler som visar att kvinnan är med på noterna. Det kan vara allt från intensivt kyssande samtidigt som hon knäpper upp mina byxor till att hon för in min kuk i sin fitta. Jag hade en tjej som brukade börja med att dra för gardinerna och sedan dra av sig på överkroppen. Då behövde jag inte fråga vad som var på gång. Det visste vi båda.
Det där med kontraktskrivande kan bara komma från män som inte har någon förmåga att ta in andra människors signaler.
Jag har haft sex åtskilliga hundratals gånger utan att någon av oss har uttalat en fråga om det är okej. Ändå känner jag mig inte det minsta orolig för att någon skulle anklaga mig för våldtäkt.
"Det där med kontraktskrivande kan bara komma från män som inte har någon förmåga att ta in andra människors signaler."
Ja!
Poängen i din blogpost är naturligtvis helt okontroversiell.
Frånvaro av ett betyder inte nödvändigtvis ja/samtycke.
En vidare liknelse är norrmsystem öht.
Frånvaro av förbud är inte samma sak som OK.
Å andra sidan kan ju närvaro av förbud finnas även om ett handlande är OK, åtminstonne i vissa kretsar, majarökare t.ex.
Men, å sjunde sidan, - med risk för att jag läst din text slarvigt - är det svårt att säga nej till något man inte vill då det börjar uppenbara sig att övriga signaler inte gått fram? Vad som händer och inte händer är det väl i allmänhet fler än en som ansvarar för, eller??
Sorry, Ingemar heter jag som skrev inlägget ovan :=))
Visserligen så är det inte särskilt sunt att vilja ha kontrakt, men det är fan inte vettigt att man ska kunna bli dömd i rätten för att man i god tro haft sex med någon som "egentligen" inte velat. Visserligen kan man alltid vara mer lyhörd, men brist på lyhördhet ska inte vara straffbart.
Jag glömmer alltid bort vem som skrev det, men det finns ett fantastiskt blogginlägg där man verkligen vände på hela "visst har alla rätt att inte bli våldtagna, men man ska fan se till att an inte tar risker, som att följa med hem suspekta typer på fyllan" till "visst har alla rätt att inte bli oskyldigt anklagade för våldtäkt, men man får ju ta eget ansvar genom att inte utsätta sig för risken, typ inte följa hem tjejer som kanske ångrar sig dan efter".
Men här t ex http://metablogg.blogspot.com/2010/08/which-leads-many-political-analysts-to.html
Man kan rimligen inte ha skäl att hävda ”god tro” om man inte iakttagit några tecken på gensvar. Jag har själv några gånger avbrutit initiativ till sex som varit önskat just för att tydligt gensvar från personen uteblivit. Detta inte för att jag skulle vara en så jävla mysig och lyhörd kille, utan bara för att jag är relativt riktig i huvudet. Om du går fram och rycker någons öl på krogen så blir det liksom inte OK bara för att personen inte säger ifrån, du ska rimligen ha det där nickandet eller jämförbar signal som visar att det är OK. Hur svårt ska det vara?
Att killar rent generellt verkar ha svårare att läsa av andra människor (speciellt i raggningssamanhang och liknande) är det nog många med mig som har märkt av.
Jag har fler än en gång mött killar på krogen och liknande som trots uteblivet gensvar eller till och med avståndstagande från min sida, kört på som en bulldozer med raggandet fram tills man rent konkret förklarat för dom att man inte är intresserad.
Kanske är det samma typ av killar som är så rädda att bli anklagade för våldtäkt?
I gymnasiet hade jag en lärare som berättade att när hon var ung var det lite standard att som "fin flicka" säga nej när killen började ta initiativ till sex även fast man faktiskt ville, killen skulle då fortsätta tills han fick sin vilja igenom. Det var liksom en del av spelet. När hon sen blev lite äldre och flyttade utomlands träffade hon en kille som hon blev tillsammans med och när de hånglade gjorde hon som hon tidigare lärt sig och sa nej, varav han slutade. Min lärare blev då helt ställd och frågade honom varför han slutade "men du sa ju nej" svarade han då.
I dag känns det som tur är som vi har kommit ifrån tanken om att ett nej även kan betyda ja a la "hon sa nej men menade ja" och till och med antifeministerna håller med om att ett nej faktiskt ska betyda nej. Men tanken om att män ska "erövra" kvinnor i sängen och att ett visst motstånd från kvinnors sida innan sex ses som normalt eller till och med önskvärt verkar fortfarande finnas och göra skada(jag uttalar mig nu givetvis inte om folk som håller på med sexrollspel typ rapeplay och liknande, det är ok men även då ska det finnas en överenskommelse innan och regler med stoppord osv).
Att hålla på med kontrakt känns ju jävligt obehagligt eftersom det ger känslan av att när du väl skrivit på kontraktet har du ingen möjlighet att ångra dig eller säga nej.
