Klä av dig naken om du vill sno min stil
Jag minns att vi var många som fick äta upp att vi var kopior, att vi hade indoktrinerats och att vi var omogna. Femtonåringarna som rakade bort håret på sidorna och ställde kam av resten kallades föraktfullt för "plastpunkare" av de äldre självutnämnda punkarna (hur den processen såg ut har jag ingen aning om och jag kan inte påstå att tanken håller mig vaken om nätterna).
Numer är "sno stilen av kändisen"-reportage vardagsmat inom åtminstone modevärlden. Har synen på unga som experimenterar med olika stilar blivit mer human eller är sanningen den att det fortfarande ses som mindre "plastigt" att intresserad av mode och smink än att ha ett avvikande utseende?
Jag befarar att det fortfarande ses som en självklart att det bara är de som gör någonting avvikande som kopierar andra avvikande personers göranden och att ingenting revolutionerande har hänt utöver att det pratas mer om den tid och planeringen många kvinnor lägger ner på sitt utseende i jakten på att se ut som vem som helst och inte passera om någon alls. Alltid något.
Har verkligen ändrats modet bland unga sen jag var tonåring i början på 90 talet. Själv har jag ingen stil alls men det kanske är en stil det också?
