Besök johannasjodin.se

Några aktivister badade barbröstade på ett badhus i Uppsala tidigare idag. Jag har ännu inte läst om det i pressen - har du? Initiativtagarna skapade ett event på Facebook, både personer som är positiva och negativa till initiativet har kommenterat, men det är framförallt positiva kommentarer som pryder flödet.

 

 

Några enstaka personer kände sig manade att upplysa aktivisterna om att män och kvinnor ser olika ut. Som feminist är jag van den sortens kommentarer av personer som tycks tro att jag missat att män och kvinnor har en del biologiska funktioner som inte överensstämmer med varandra. Låt mig upplysa er om att de som kämpar för kvinnors och mäns rätt att bada på lika villkor i 99 fall av 100 kan skilja på en manlig och en kvinnlig överkropp.

 

För att citera mig själv: ”Jag vill givetvis inte se könsneutrala omklädningsrum för att jag tror att män och kvinnor är likadana. Jag vill se sådana för att kön inte är relevant när vi byter om eller duschar efter ett träningspass. /.../ Om du är en man som vill fortsätta att vara en sådan kan jag lugna dig. Du blir inte könsneutral när du kliver in i ett omklädningsrum där alla är välkomna. Du får heller inte stor kuk om merparten av männen på stället råkar ha det. Kvinnor och män är olika i vissa avseenden och om ni tycker att det är ett viktigt budskap att sprida är det väl alldeles strålande om feministerna som inte förstått det får se att biologin gjort sitt svart på vitt i de inkluderande omklädningsrummen?”

 

Synen att personers olikheter är skäl nog att behandla människor olika är grunden för rasism. Jag läser att det är fler som tänder på kvinnors bröst än mäns bröst. Jag läser vidare att kvinnors överkroppar inte ser ut som mäns överkroppar och det levereras som om det vore ett vinnande argument. Det är inget argument, om något är det en sakupplysning som inte är värd namnet. Ja, kvinnor och män ser olika ut, men kvinnor ser också olika ut. För den upptäckten är jag knappast värd nobelpriset.

 

Tänk om jag skulle föreslå olika toaletter för småkukade män och storkukade män med motiveringen att kukar är faktiskt olika. Ingen skulle ta mig på allvar och det är förståeligt. Så borde de som i tid och otid ältar människors olikheter när de inte är relevanta också bemötas.

 

(Jag har skrivit om Bara Bröst tidigare, jag har till och med en egen kategori för sådana inlägg.)

 

Läs även andra bloggares åsikter om bara bröst, badhus, bröst, kvinnor, män, olikheter, biologi, könsneutralt, överkroppar, feminister känner inte till att män och kvinnor ser olika ut

Majoriteten av de jag har haft sex med har vidrört brösten lite hastigt. Alldeles som att det hör sex till. Det är som att det finns en mental checklista hos en del.  Tagit lite på brösten, check. Slickat fittan lite, check.

 

Jag kräver inte att män ska tycka om bröst. Många av de tankar som rymmer föregående inlägg finns också i detta inlägg där jag närmare går in på varför det inte är helt orimligt att jag har rätt att känna mig lite blåst på konfekten. Rubriken till inlägget jag skrev för snart två år sedan säger egentligen allt Män som älskar bröst men inte jobbar på sin trovärdighet.

 

Några som läser min blogg tycks ha bilden av att jag går hem med vem som helst. Jag har inga problem med personer som går hem med vem som helst, men jag tycker att jag varit lite väl tydlig med att jag inte gör det. Att jag skriver av mig i bloggen och att jag definierar sex på förhand ser jag som en del av det ansvar jag tar för att allting ska bli så bra som möjligt.

 

Det är inte så att jag har sex med personer som öppet inte tycker om bröst. Flertalet har uttalat sig positivt eller till och med älskat bröst. Det kanske är på sin plats att reda ut vad vi menar med att tycka om bröst. Gäller det bara på bild?

Hur många män har jag inte träffat som uttryckt "Om jag hade bröst skulle jag inte göra annat än att sitta hemma i timmar och ta på dem". Ganska många.  En annan intressant frågeställning är naturligtvis varför män inte tar på bröst (ja – det handlar om män som inte gör det).

 

Det är inte så att män är bröstfixerade i betydelsen att de får stånd av bröst och inte kan hejda sig när de ser ett par, men det är den bild av män som florerar.  Sperman kommer flyta om kvinnor tillåts bada utan överdel, uttryckte någon det .

 

Är det så att bilden av mäns bröstintresse lever vidare för att vi så sällan pratar om hur det är i praktiken? Att monogama personer inte vill prata om hur deras partner är kan jag förstå.  För mig är det lätt att berätta om mina erfarenheter eftersom att jag inte hänger ut någon särskild. Det som förvånar mig en smula är hur lättvindigt en del kan såga sin partner när det handlar om småsaker. Den ”sexuella hedern” är uppenbarligen viktigare. Inte mig emot. Jag föredrar personer som inte förnedrar varandra i offentliga sammanhang när jag tänker på personen som uttryckte ”Jag skulle ha sex med vem som helst men inte [namnet på hennes partner]” inför mig och några till.

 

Gillar kvinnor när män tar dem på brösten? Jag vill hångla med den jag har sex med, men jag vet att det finns kvinnor som inte vill det med personer de inte har en uttalad relation med. Personligen vill jag inte veta av saker jag gör med en person jag är kär i och saker jag gör med en person jag inte är kär i, men jag inser att den uppdelningen existerar och att hur andra kvinnor är med män sexuellt påverkar mig i någon mån. Om en mans erfarenhet är att kvinnor aldrig vill hångla är nog chansen mindre att han kommer försöka hångla med mig. Ingenting konstigt med det.

 

En annan förklaring kan vara den att mäns bröstintresse aldrig skildrats som någonting positivt. Av någon anledning är bröst kopplat till objektifiering mer än någon annan kroppsdel. Den enklaste förklaringen är att bröst har en koppling till sex. Konstigt nog.

En del bara bröst-aktivister men även andra sympatisörer som ogillar den rådande könsdiskrimineringen på de flesta badhus runt om i landet argumenterar för lika regler för män och kvinnor med hänvisning till att bröst inte sexuella.

Jag tycker att den invändningen är mycket olycklig. Vi ska inte ha lika regler för att bröst inte har med sex att göra. Vi ska ha lika rättigheter om så bröst har en sexuell laddning för det stora flertalet. Lika rättigheter får inte kompromissas bort för att någon man skulle kunna bli kåt och få stånd. Kvinnor ska inte ta ansvar för mäns sexualitet.

Jag förstår att det är taktiskt att säga att bröst inte har med sex att göra. Folk får ju panik om det går att göra en sexkoppling. Som ni kanske vet gillar jag att bada naken utomhus. Nakenbadare använder snarlika argument för att lugna barnfamiljer, men också för att de inte tycker nakenbad har med sex att göra. Jag vill inte bara kunna bada naken utomhus, jag vill också komma i från traditionen av att vi hela tiden måste ta avstånd från sex för att få i genom förändringar. Min förhoppning är att Malmös beslut om att tillåta kvinnor välja om de vill bada i överdel kan avdramatisera synen på nakenhet.

Det är rimligt att låta människor välja, men det är inte rimligt att människors äckelkänslor inför vad andra personer gör, som inte skadar någon annan, får ligga till grund för beslut. Kan man begrava nakenskräcken kommer sådana här diskussioner inte vara nödvändiga i framtiden. Men, nu ska jag sluta innan jag blir allt för utopisk.

Fritt fram för bara bröst i Malmö skriver media. Strålande. Metro har en opassande rubrik om detta: Tjejerna som vill visa brösten på badhuset. Detta naturligtvis för att du som läsare ska bli nyfiken och ta med ett nummer. Det är dock viktigt att påpeka att det inte stämmer då det är en vanlig missuppfattning eller ett sätt att misstänkliggöra nätverket Bara Brösts syften.

För femtioelftegången: Nej, det handlar inte om att visa upp. Det handlar om jämställdhet och lika rättigheter. Nätverksmedlemmen Frida Hellroth förklarar skillnaden, ”Målet är inte att alla ska vara topless på badhuset, målet är att alla ska kunna vara det”. Jag har skrivit hur mycket som helst om detta tidigare om mina inlägg finns samlade under kategorin med det passande namnet ”Bara Bröst”.

Det som underhåller mig mest med denna debatt är fortfarande att vi i väst pratar om islam som tvingar kvinnor att täcka sin kropp och kallar det förtryck. I Sverige tvingar vi kvinnor att täcka sin bröst i badhusmilö, men vi kallar det inte förtryck. Citerar mig själv: Debatten präglades av ett sådant äckel inför kvinnors kroppar, och då framförallt äldre kvinnors, att motståndet mot badklädesplagget burkini (sammansättning av orden burka och bikini) som ska vara anpassad för muslimska kvinnor som av religiösa skäl vill täcka sin kropp framstår som än mer absurt. Att debatten handlar om att utestänga kvinnor som vill bada i burkini och inte om att förse var femtioårig kvinna med en av staten subventionerad sådan förvånar mig efter påhoppen som haglade mot Bara Bröst-medlemmarna och kvinnor i allmänhet.

Den som äcklas så mycket av kvinnokroppen att den vill motverka jämställdhetsarbetet borde söka upp en psykolog.
Jag vill allvarligt talar inte läsa Kicki Normans struntprat om att kvinnor inte borde amma offentligt, för att använda samma argumentation som Norman själv. Hon låter som ett barn som inte får som hon vill mamma, jag vill inte.

Norman tycker bröst är stötande men reflekterar inte ens över att de mammor som vill amma offentligt kanske tycker att det är kränkade när hon säger att de ägnar sig åt någonting som inte hör hemma i det offentliga rummet. Men svensken kan ju aldrig förstå att han eller hon kan kränka. Svensken kan ju bara själv bli kränkt. Det är den som badar naken som stör, men den som badar naken och blir ombedd att klä på sig har inte rätt att känna sig kränkt ty det är den som kränker.

Vad bra att ingen tvingar mig att läsa det Norman skriver och att ingen kommer trycka upp sin urringning i hennes ansikte (hoppas hon inte hittar hit, jag vill ju att hon ska få behålla sin mat i magen). Det finns en särskild plats i helvetet... End of story.

Men nu ska vi vara positiva och fortsätta kämpa för lika rättigheter på badhusen runt om i landet. Go grrrls! Bröst är sjukt intressanta.

---

UPPDATERING: Men gud vad pinsamt. Normans text är mer än ett år gammal. Jag skyller på Metro som länkade den som relevant under dagens artikel. Därför trodde jag att den vara färsk. Insåg att den skrevs i februari när jag hade tänkt läsa kommentarerna som längre inte är tillgängliga.

En klädaffär i Storbritannien säljer sina stora behåar till ett dyrare pris. Någon känner sig kränkt och någon annan diskriminerad. Att företag sätter olika prislappar på sina plagg beroende på klädernas storlek är ingenting nytt. Under senare delen av 90-talet när jag brukade beställa kläder på postorder fick min mor alltid betala några extra kronor för att jag behövde kläder som var två storlekar större än den för min ålder rekommenderade. Sedan hände någonting, jag slutade växa och alla växte om mig.

Tänk om alla de kvinnor med stora bröst som använder behå lät bli att köpa dem på butiken där de kostar en tjuga extra (hallå!) och istället började ifrågasätta att det finns ett plagg som kvinnor förväntas ha – men inte män – som rimligen borde vara mer kränkande. Det handlar inte om tjugofem kronor, det handlar om ett helt plagg, men det är snarare symboliken än summan pengar som är kränkande.

Det plagget straffar inte storbröstade kvinnor. Det plagget straffar alla som inte föddes utan bröst. Jag pratar naturligtvis om bikiniöverdelen. När ni ägnar er lite tid åt att sörja de ojämlika klädesregler som råder på badhusen runt om i landet som kräver att kvinnor bär ett extra plagg (som är dyrare än en kaffe latté) ska jag ta er på lite större allvar.

Det är så dyrt att vara tjej sa en klasskamrat. Det är en rätt vanlig kommentar och inte sällan är ordet ”måste” inbakat. Jag och en annan klasskamrat frågade henne genast vem som tvingade henne att göra dyra ”kvinnliga” saker?

Alla dessa måsten. Kvinnor har i alla tider köpt att det finns saker de i egenskap av kvinnor måste ägna sig åt. För annars är de inte riktiga kvinnor så för att skapa den riktiga kvinnan behövs massor av onaturliga produkter. Produkter som kostar skjortan. Av den anledningen kan jag tycka att debatten om subventionerade mensskydd och dyrare behåar är lite märklig. Vill man vara med i leken får man leken tåla?

Nätverket Bara Bröst kom och försvann. Nätverket som fick stor medial uppmärksamhet kring sina "bara bröst-aktioner" och sitt kontroversiella krav om badhus med jämställda klädesregler vilka skulle göra det möjligt för kvinnor att bada med bara överkroppar. En återgång till 80-talets standard helt enkelt.

Att nätverkets aktivitet upphörde kanske kan förklaras med den numer begravda myndigheten Jämo:s dom mot de två kvinnor som anmälde Fyrishovs simhall för könsdiskriminering. Detta skedde efter att Ragnhild Karlsson och Kristin Karlsson badat med bara överkroppar och blivit bemötta med ultimatumet klä på er eller försvinn. Försöket att luckra upp reglerna misslyckades och det var nog inte bara jag som drabbades av en smärre uppgivenhet. Den myndighet som skulle slå vakt om jämställdheten visade sig inte vilja leva upp till detta utan var mer intresserad om att bevara unkna könsroller och ojämlika traditioner.



Debatten präglades av ett sådant äckel inför kvinnor kroppar, och då framförallt äldre kvinnors, att motståndet mot badklädesplagget burkini (sammansättning av orden burka och bikini) som ska vara anpassad för muslimska kvinnor som av religiösa skäl vill täcka sin kropp framstår som än mer absurt. Att debatten handlar om att utestänga kvinnor som vill bada i burkini och inte om att förse var femtioårig kvinna med en av staten subventionerad sådan förvånar mig efter påhoppen som haglade mot Bara Bröst-medlemmarna och kvinnor i allmänhet.

Det går verkligen att se paralleller mellan dessa två debatter. När kvinnor och män argumenterar att bikinitvånget är i sin ordning och pekar på traditioner och vedertagna normer finns kvinnor som av olika skäl vill täcka sina kroppar och då inte bara brösten, utan hela kroppen förutom fötterna och ansiktet. Att vilja täcka brösten, som är bikiniöverdelens främsta funktion, är en önskan som inte ifrågasätts tillskillnad från önskan att täcka hela kroppen. Vad som gör debatterna slående lika är att bägge hållningarna kan försvaras med samma argument.

Det luktar rasism att ifrågasätta andra kulturers vanor och traditioner. Det tycks vara lättare att komma undan med att framföra tanken att ingen kvinna vill täcka kroppen frivilligt. Att det någonstans finns ett tvång. Jämför med burka-debatten. Jag tycker vi ska vara öppna för att det kan finnas tvångsaspekter inom alla kulturer och sociala grupperingar, men vi ska inte sitta och låtsas att alla svenska kvinnor täcker sina bröst av fri vilja. Bara Brösts existens talade för någonting annat och jag hoppas nätverket gör tvärtom Jämo och vaknar till liv snart igen. Det är verkligen på tiden att vi frågar oss varför det anses helt oproblematiskt av badhusen att kräva att kvinnor använder bikiniöverdel, men inte att vissa kulturer påbjuder att kvinnor inte ska visa sina kroppar. Vi är en del av samma kultur med undantag för att skälen skiljer sig en hel del och att vi kvinnor som är uppväxta med svenska normer inte förväntas täcka våra kroppar lika mycket.

Det är när kvinnor kommer fram och beundrar mig för att jag vågade (ja, det är den terminologin som används) raka av mig håret som jag inser att våra egna normer nog inte alls är så schyssta som svenskar vill göra gällande och att det är hög tid att dissekera normerna och kasta avfallet i papperskorgen med det övriga sunket.

Förhoppningsvis väcker någon frågan till liv igen 8 mars. Den är mycket viktigare för mig än lika lön och det handlar inte så mycket om saken i sig som att frågan är en del av någonting större - nämligen en grundläggande uppfattning om att vi inte behöver behandla personer som inte är av det manliga könet på ett repektabelt sätt. Kan vi komma ifrån den uppfattningen och det sättet att tänka ska nog de andra pusselbitarna också falla på plats.

Att det råder bikiniöverdelstvång på de flesta badhus i landet är enligt Daniel Legue ett lyxproblem. Den "riktiga jämställdheten" kommer från ett helt annat håll för det finns andra, viktigare frågor att jobba med, argumenterar han.

Legue visar på ett visst mått av självinsikt när han skriver att han nog inte skulle "vinna i en offentlig debatt med toplesstjejerna" men missar att han själv är det stora problemet. Vi måste skilja på orsak och verkan.

Det finns ingenting konkret som talar för att kvinnor borde täcka sina överkroppar annat än om de själva vill göra det. Det beslutet måste tas på individnivå. Toplessfrågan rör inte halva befolkningen kan man argumentera om man antar att halva befolkningen inte vill kasta bikiniöverdelen i papperskorgen.

Det känns lite som debatten kring äktenskapslagstiftningen när några enstaka kristna inte ville se utveckling där begreppet äktenskap även omfattar homosexuella par just för att det inte antas finnas någon efterfrågan hos homosexuella om att vara en del av "äktenskapet".

Det finns heller ingen efterfrågan från kvinnligt håll om att kunna bada utan överdel hävdar de kvinnofientliga brösthatarna. Om man på fullaste allvar tror att bara någon enstaka kvinna kommer påverkas av mer toleranta badhusregler finns det väl inget problem? Om vi snackar två nakna bröst och inte tvåtusen?

Någonstans pyr dock en oro om att vi kommer återuppleva åttiotalet med bara bröst och inga överdelar, och det är nog det konstigaste av allt, att det som fungerade så bra då är helt otänkbart idag.

LouiseP skriver bra om "det finns faktiskt viktigare frågor" och om hur oviktiga principiella frågor är för dem som ansluter sig till de politiskt korrekta.

Svenska bloggar om kvinnosyn, bröst, bara bröst, toplessbad, normer

När jag trodde debatten om badhusens diskriminerande regler som kräver att kvinnor skyler sin överkroppar var över nås jag av nyheten att en grupp om fem kvinnor i söndags gjorde ett nytt försök på Fyrishovs badhus.

Ingenting har förändrats sedan Ragnhild och Kristin Karlsson försökte utmana reglerna. Personalen vid Fyrishov hänvisar fortfarande till normer och anständighet. De fem kvinnorna var tvungna att lämna simhallen med andra ord.

Det är beklagligt att vi inte kommit längre i jämställdhetsdebatten, att vi fortfarande lutar oss mot konstruerade sanningar om vad som är anständigt.

Vad jag tror skadat den svenska jämställdhetsdebatten allra mest är de olika undersökningar som kommit fram till att Sverige är världens mest jämställda land. Utlåtandet gör att vi känner oss nöjda, att vi tror att vi längre inte behöver kämpa, att det endast fattas några finjusteringar innan vi kan se oss som helt jämställda.

Vi skulle må bra av att hamna längre ner på listan för som det är nu har vi tappat förmågan att drömma. Nu kanske någon tänker att jag är negativ att jag inte borde ställa så höga krav, men jag tycker vi borde ha högre förväntningar på Sverige när vi ändå kommit så pass långt. Vi kan inte jämföra oss med länder som är på en helt annan nivå på samma sätt som jag inte kan jämföra mina streckgubbar med Bengt Lindströms verk. Vi spelar i helt olika divisioner.

Jag är stolt över att bo i en kommun där jag kan bada utan bikiniöverdel. Mindre stolt är jag när jag tar i beaktning att kvinnor knappt använde bikiniöverdel åren innan jag föddes. Jag kan jämföra Sverige med länder där kvinnor inte har rätt till abort eller så kan jag jämföra Sverige med mina egna ideal om hur ett jämställt land ska vara.

Allt snack om att Sverige är världens mest jämställda land verkar bara vara ett sätt att få tyst på kvinnor. Jag hoppas alla tänker hjälpa till att krossa myten, för som det är nu har vi ingen nytta av utmärkelsen, om vi bortser från att män kan rama in den och hänga upp den på väggen.

DN: Barbröstade solbadare riskerar höga böter

Svenska bloggar om Bara bröst, jämställdhet, Sverige, bröst, Fyrishov, feminism, diskriminering, världens mest jämställda land

Från om med 1 januari 2009 ersätts nuvarande jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) med en allmän diskriminieringsombudsman. Fyra personer ska bytas ut mot en med tillägget att det även ska vara otillåtet att diskriminera "på grund av ålder eller könsöverskridande identitet förbjuden".

Att detta skulle leda till mindre diskriminering och inte mer förvirring snarare har jag svårt att se. Positivt är att nuvarande JämO Anne-Marie Bergström tvingas lämna sin post i och med detta. Nuvarande JämO hänvisade till anständighet när hon bekräftade att det var helt i sin ordning att be Kristin Karlsson och Ragnhild Karlsson att antingen klä på sig eller lämna simhallen Fyrishov. Läs mer på nätverket Bara Brösts blogg.


"Diskriminering innebär att en person behandlas sämre än vad en annan person skulle ha blivit behandlad i en jämförbar situation. Men just för att det råder olika normer för vad kvinnor och män bör visa, har de båda anmälarna inte befunnit sig i en likartad situation som manliga badare på Fyrishov, menar Anne-Marie Bergström

- Det finns en fysisk skillnad mellan en kvinnas och en mans överkropp. Det råder också stor skillnad på hur man i allmänhet betraktar kvinnors och mäns kroppar. Därför blir det svårt att hävda att anmälarna varit i en jämförbar situation som de män som badade med bar överkropp"

Det är helt orimligt att ha en JämO som hänvisar till anständighet och traditioner. Bergströms hade nog blivit mer utskrattad om det hade varit en annan målgrupp som diskriminierades på detta vis. Att Bergströms position har ett stort stöd bland både män och kvinnor är en annan orsak till att hon inte kritiserats hårdare för sitt ojämställdhetsfrämjande uttalande.

Vad talar för att det blir bättre med en person istället för fyra? Har jag missat någonting? Först mål och sedan medel, OK?

Svenska bloggar om JämO, diskriminering, jämställdhet, Anne-Marie Bergström, Kristin Karlsson, Ragnhild Karlsson, Bara Bröst, Katri Linna

Klockan är 06:34 och jag kan inte somna om. Ligger och tänker tillbaka på när jag satt barbröstad vid Selångersån (Sundsvall). Det var drygt tre år sedan och mina nakna bröst var symbolen för att jag var aspackad. Jag var inte full när jag tog av mig på överkroppen, jag svettades, men största skälet var min idé om att göra nakna bröst mer "naturligt". Så länge nakna bröst inte syns i det offentliga rummet når vi ingen normalisering, tänkte jag. Ingen kvinna skulle frivilligt sitta naken på överkroppen, klart hon måste vara full tänkte folk. Vilket kvinnoförakt. Jag har ingenting emot att människor reagerar, men hur de får ihop att män borde ha den rättigheten men inte kvinnor begriper jag inte. Jag tänker på Ulrika Schenström som antogs vara berusad av den enkla anledningen att hon hade hånglat där andra människor kunde se henne. Att jag blev bjuden på massor av öl från okända män under flera timmar, och att jag tids nog blev väääldigt berusad, är en annan historia.

Om jag ska vara ärlig måste jag erkänna att jag roas av att prata om sex högljutt bland folk, men mest handlar det om att ämnet sex måste få sjunka in i människors vardag. Sex måste gå från att vara hysch hysch till att anses mer normalt. Det är inte rimligt att vi är tysta om någonting som flertalet uppskattar så pass mycket. Att prata om hur gott sperma är, så kallade ”cream pies” och om sperma som rinner ur fittor (jag och en god vän pratade om det igår) tycks inte vara kontroversiellt nog, men ett par nakna bröst däremot. Usch, usch, usch!

För mig är det jobbigt att inse att det främst är kvinnor som reagerar negativt av nakna bröst. När kvinnor, i mitt tycke, borde stå upp för varandras rättigheter väljer man istället att öppet dissa och misskreditera kvinnor som vill töja på gränserna för det acceptabla. När jag vistades barbröstad vid ån vill jag minnas att endast en man antydde att jag borde klä på mig - han som kallade mig "feministhora". Jag kan knappt tro att det är sant, kvinnor gick fram till mig och bad mig att klä på mig, vilket jag flera timmar senare gjorde - när det blev kallt. Jag kan inte se mig själv i den situation där jag ber någon anpassa sig efter min vilja. I dessa låtsasmänniskors fantasivärld verkar det vara en sak vilken som helst. Att de inte känner sig som dåliga människor undgår mitt förstånd.

Svenska bloggar om bröst, intoleranta människor

Det gick bra att bada utan överdel på idrotten idag. Ingen nämnde ett ord, det gjorde verkligen min dag. Det går inte riktigt att beskriva den känslan. Helt underbart. Visst var det några som tittade, jag skulle nog göra detsamma om någon gjorde någonting liknande. Tittandet i sig har jag inga problem med, varför skulle det vara mer problematiskt att någon tittar på mina bröst istället för exempelvis mitt ansikte?



Efter 14 längder á 25 m var jag helt slut (jag vilade efter 10) och kände mig lagomt fånig. När jag var elva år kunde jag simma 25 längder utan problem, men å andra sidan tränade jag 5 dagar (ibland 6) i veckan vid den tidpunkten. Det kändes konstigt att bada i underdel då jag har badat helt naken (utomhus förvisso) de senaste två åren. Jag vill aldrig gå tillbaka till att börja använda badkläder utomhus.

Det slog mig att människor som är födda på 60-talet och tidigare för det mesta är helt nakna när de byter om i omklädningsrummen  och på strande medan människor i min generation allt som oftast använder sig av det så kallade "trostricket". Ibland undrar jag om inte den enda ursäkten för att få vara utan överdel på stranden är att man vill ha en jämn och fin solbränna (naturligtvis solar man ryggen i dessa extrema fall)? För drygt sex år sedan fick jag en smärre chock när några kvinnor låg helt barbröstade och solade i Stockholm. Aldrig hade jag sett någonting liknande. Vi blir mindre toleranta för varje år känns det som. Jag hoppas att min generations skräck ine smittar av sig på 60-talisterna. Det vore himla tråkigt.

---

"Samtalsserien "Sex med RFSU" inleds i kväll på Kägelbanan på Södra teatern, Mosebacke torg 1, 19.00" skriver Mer på stan.

"I kvällens samtal deltar Ragnhild Karlsson från aktionsgruppen "Bara bröst", Andreas Ahlén från JämO, Nour El-Refai, som blottade sina bröst i humorprogrammet "Raj-Raj" och blev fälld för ofredande, samt Beatrice Fredriksson från Muf, som tillsammans med Malin Petré startat bloggen "antifeministiskt initiativ" och som menar att jämställd­heten kan lösas på annat sätt än genom feminism. Ulf B Andersson från RFSU är moderator"

Svenska bloggar om Bara Bröst, Könsdiskriminering, RFSU, Ragnhild Karlsson, Andreas Ahlén, JämO, Nour El-Refai, Beatrice Fredriksson, Malin Petré, Ulf B Andersson, topless